fakta

Pontus Braunerhjelm

Aktuell som: professor i ekonomi, tidigare prefekt för Indek, Institutionen för industriell ekonomi och management.
Ålder: 63 år
Bakgrund: Utredningsproffs med inriktning mot entreprenörsfrågor. Ledde Globaliseringskommittén.
Aktuell: Har lett Entreprenörskapsutredningen som presenterade slutbetänkande i höstas; 2016.
Om att vara ekonom bland teknologer: Inspirerande, men ibland frustrerande eftersom vi talar olika språk. Det inspirerar att ha empirin – den innovativa verksamheten – runt hörnet.
Hemlig talang: Röjsåg och smulpaj.
Min bästa affärsidé: Har inte sett dagens ljus än.

om Entreprenörskaps-utredningen

-Utredningen har haft ett brett mandat att se hur skatter och andra ramvillkor, samverkan, akademi, rörlighet kan bidra till att lösa samhällsutmaningar.

-Den sjösattes av förra regeringen och fick ändrade direktiv 2015.

debatt

KTH Innovations svar på artikeln

-Läs KTH Innovations svar på artikeln, i form av ett debattinlägg av Malin Luuke i KTH:s interntidning Campi här

-Läs mer om KTH Innovations verksamhet i KTH Magazines Tema Samarbete mellan akademi och näringsliv


Ekonomiprofessor Pontus Braunerhjelm har utrett frågan för regeringen, och en del av förslagen kan stöta på patrull inom universitets- och högskolevärlden.
– Vissa av våra förslag får vi nog inte så många vänner på, säger han.
Pontus Braunerhjelm pekar på de punkter i Entreprenörsskapsutredningen som föreslår förändringar för akademin. Den behöver bli vassare, menar han, ännu mer inriktad på konkurrens.
– Det kan ju vara känsligt det där.

Vi ses på Sing-Sing, byggnaden på campus där Indek håller till. Här var Pontus Braunerhjelm prefekt fram till i fjol. Ekonomiprofessorn har precis stuckit ut huvudet genom dörren till sitt rum och vinkat in mig.
Pontus Braunerhjelm har lett Entreprenörsskapsutredningen, och bidragit till att i över tre år arbeta fram ett hundratal förslag för att förbättra jordmånen för innovationer och entreprenörskap. Något han menar är avgörande för vår välfärd.

För vi behöver de där vildhjärnorna med snilleblixtar som kan välta strukturer och skapa nya branscher. Det är de som alla OECD-länder tävlar om att ”producera” flest av och ge bäst förutsättningar.
Hur pass bra går det för Sverige?
Ganska bra men inte lysande, blir svaret.
– Vi placerar oss i mittklungan bland de länder vi vill jämföra oss med. Många förblindas av företag som Skype, men ser man över hela linjen så hamnar Sverige i mitten.

Han måttar lite med handen för att visa hur halvbra Sverige är.
Pontus Braunerhjelm levererar intervjusvaren på lite släpig men välvårdad stockholmska. Han drar sig inte för uttryck som ”inte en susning” och ”när jag fick nys på…” men lyckas få det att låta ämbetsmannamässigt.

Hur viktigt är det att vi får fram framgångsrika entreprenörer i Sverige?
– Jamen det är avgörande, annars kan vi hälsa hem.
Här inleder han ett längre resonemang om global konkurrens, en allt osäkrare arbetsmarknad och att vi alla måste bli mer på tårna för att inte bli förbisprungna. Inte heller reportern går fredad.
– Det kanske snart finns nån vetenskapsjournalist i Indien som skriver din artikel till ett bättre pris.

Fast egentligen är entreprenören en anomali; avvikelse, inom nationalekonomin, förklarar han.
Entreprenören är en misfit som länge lyst med sin frånvaro i forskningslitteraturen och som stör de snygga matematiska kurvorna. Det märkte Pontus Braunerhjelm när han själv läste ekonomi.
– Modellerna stämde inte med det som vi brukar kalla verkligheten. Det var där nånstans mitt intresse började, säger han.

Uppvuxen som han är på ett lantbruk på Södertörn, hade han andra slags erfarenheter med sig. Han drev själv egna företag som ung.
Han hade en kiwiodling. Den gick inget vidare. Taken på växthusen knäcktes av den första snöiga vintern.
– Man har gjort en del dumheter, säger han.

Han importerade engelska sportbilar under studieåren med pengar han lånat själv på bank. Det gick lite bättre. Fast metoden att få bilarna genom tullen kanske inte var helt enligt regelboken.
– Vi köpte tre bilar, men vi var bara två. Så vi fick övertala någon på båten att köra över den så vi slapp ta in den som frakt.



Men vad är det då i Entreprenörskapsutredningen som är så uppseendeväckande?

Vissa förslag handlar om att ge entreprenören en andra chans. Inte så kontroversiellt, tror Braunerhjelm. Att kunna komma igen efter att ha misslyckats kan inte bara vara storkapitalisters privilegium.

När exempelvis mediekoncernen Stampen, med jättelika skulder efter huvudlösa satsningar, får gynnsamma ackord bör man fråga sig om inte samma ska gälla alla andra som satsar och går på pumpen, resonerar Pontus Braunerhjelm.
– Man undrar ju om Nisses Mekaniska skulle få samma villkor som Stampen. Skulle kanske inte tro det, säger han.

De känsliga förslagen i utredningen handlar istället om akademin. Den måste väckas ur sin dvala, menar han.
För det är i korsdraget mellan vetenskaplig forskning och gatusmart affärstänkande som många nya företag ser dagens ljus. Detta behöver akademien ta till sig ännu bättre, enligt Pontus Braunerhjelm.

Han vill till exempel konkurrensutsätta basanslagen, alltså de pengar universiteten får utan att behöva söka dem i konkurrens.
Delar av basanslagen, kanske hälften, tycker han ska fördelas efter hur bra lärosätena presterar och hur väl de samverkar.
Där ligger hans tankar i linje med de som finns i den senaste forskningspropositionen. Där föreslås att universitet och högskolor som samverkar mycket och bra ska få lite större basanslag.

Men Pontus Braunerhjelm vill ha skarpare indikatorer än den självutvärdering som ligger i regeringens förslag. Det finns uppenbara risker med självutvärdering, menar han.
– Det ligger ju pengar i potten och att en och annan hissar upp sig själv får vi nog utgå från.

 

– Man undrar ju om Nisses Mekaniska skulle få samma villkor som Stampen. Skulle kanske inte tro det.

pontus braunerhjelm

Pontus Braunerhjelm vill istället räkna patent, citeringar och förmåga att dra till sig externt kapital.
Hårda indikatorer.  Det är sådant som ska ge större basanslag, anser han.

Liksom – och här bävar många – genomslag i media, vilket han menar är en pådrivande faktor för att skapa och sprida innovationer.
Ännu hårdare konkurrens alltså för forskarna. Och mer jobb för lärosätenas informationsavdelningar.

Fler förslag som kan reta gallfeber: Lärarundantaget vill han villkora och lägga i händerna på universitetsledningarna.
De universitet och högskolor som inte vill låta forskarna själva förfoga fritt över upptäckter och patent ska få slippa.

Men här vacklar empirin en smula, det framhåller han själv. För i de länder där man avskaffat lärarundantaget på vissa högskolor, Kanada till exempel, där har man inte sett fler innovationer.

– Det finns kanske inte så mycket som talar för att det blir bättre om lärosätena får kapitalisera patenten. Men de som vill kan ju få försöka. För det finns en gråzon där lärarundantaget kan orsaka intressekonflikter.

Resultatet blir en akademi som ser mer ut som den i USA, vilket han inte anser är fel.
– Där har universiteten lyckats involvera kapital och industri utan att någon kan säga att de förlorat sin akademiska frihet, säger han.

Men hur ser det då ut på KTH med entreprenörsandan?
Svar: Hyfsat, men den kan förbättras.
Det finns miljöer som verkligen främjar entreprenörskap. Pontus Braunerhjelm nämner Cambridge i England och Austin i Texas där antalet patent är högt. Storbritanniens system för riskkapital är enligt honom det bäst fungerande i Europa.

Men visst, det finns guldkorn på KTH. Things är ett som han nämner; ett hus där tekniknördar, driftiga företagare, forskare samlas och försöker komma på saker.

– Men jag skulle vilja se mycket mer av det. Fler labb- och garageverksamheter. Fler internationella tävlingar. Alla som börjar plugga på KTH borde gå en kurs i entreprenörskap. Och inte bara med teori, utan de borde få lyssna på riktiga entreprenörer, säger han.