Vania Ceccato är initiativtagare till det växande nätverket Säkraplatser, där forskare, kommun, säkerhetsbranschen och polis samverkar kring brottsfrågor i stadsmiljö.

– När det gäller brott och otrygghet tror de flesta av oss att förbättring av läget bara nås genom polisinsatser.  Men istället måste vi börja planera, bygga, samverka och underhålla städer på ett sätt som motverkar brott och otrygghet på lång sikt, säger Vania Ceccato.

– Vi vill bli bättre på ”bygga in” säkerhet och trygghet i nyproduktion för att stödja FNs Globala mål för hållbar utveckling 2030.

Att bygga in trygghet kan exempelvis vara att placera en tunnel eller ett fönster så synligheten och den sociala kontrollen ökar, eller att undvika att skapa släta och monotona fasader, ödsliga baksidor och återvändsgränder.

– Staden måste dessutom ses i sin helhet. Brott och otrygghet koncentrateras till få ställen. Vi måste ta lärdom av de goda exemplen, säger Vania Ceccato vidare.

Säkra och trygga platser finns, säger hon, överallt i Stockholm. Även i så kallade ”Miljonprogramområden” som ju annars ofta kopplas ihop med otrygghet.

Hon vill varna för att det idag är alltför lätt att välja snabba lösningar som exempelvis leder till ’gated communities’, med murar, barriärer och elektriska staket.

– Genom gated communities, även kallade grindsamhällen, bygger vi in problemen på ett sätt som inte är socialt hållbart. Det är odemokratiskt, säger Vania Ceccato.
Vad kan göras istället?
– Vi måste börja utforma stadsmiljöer så möjligheterna att begå brott minskas, samtidigt som platserna ska bli trygga för alla och attraktiva att vistas på.

Enligt en undersökning som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade i början av året väljer nästan en fjärdedel av befolkningen en annan väg, eller ett annat färdsätt, till följd av oro för brott.

Hur ska gemene man tänka kring tryggheten i stadsmiljö där allt fler är rädda för att utsättas för brott?
– Det viktigaste rådet jag har till den som är orolig för läget i samhället idag är detta: Ta det lugnt.

– På de flesta platser i Sverige och i Stockholm begås det faktiskt väldigt få brott, och i det stora hela är Stockholm en säker stad, i absoluta och relativa termer. Vi ska komma ihåg att det sprids mycket otrygghet genom media.

Det värsta rädda medborgare kan göra är enligt Vania Ceccato att börja undvika vissa platser, så människors rörelsefrihet begränsas, det blir i längden negativt.

– Tyvärr har säkerhet dessutom blivit en handelsvara. Marknadskrafter vill produktifiera tryggheten genom dyra säkerhetstjänster och snabba utvärderingar, och det vill jag varna för. Så bygger man inte trygghet.

fakta

Nätverket Säkraplatser

-Det nationella nätverket Säkraplatser startade på initiativ av Vania Ceccato 2017, och samordnas som en del i KTH:s tredje uppgift.
-Säkraplatser har sin bas på KTH och verkar med stöd från Brottsförebyggande rådet (Brå) och KTH.
-Nätverket Säkraplatser består av polis, säkerhetsbranschen, kriminologer, forskare och kommunala trygghetsexperter.
-Syftar är att förbättra kunskapen om situationsbaserad brottsprevention på lokal nivå i Sverige genom att tillvarata deltagarnas kunskaper och erfarenheter.
-Säkraplatser har verksamhet i Stockholm, Göteborg med Säkraplatser Väst 
och Malmö.

Hon framhåller att säkerhet och trygghet är en mänsklig rättighet, som en del av FNs Globala Hållbarhetsmål för 2030.

– Staten och kommunen har en nyckelroll i att se till att säkerhet och trygghet inte enbart finns för medborgare som kan betala för det. Där måste de ingenjörer, stadsplanerare och arkitekter som vi utbildar också ta ansvar för processen.

Vania Ceccato leder en forskargrupp som arbetar med frågor som
-våldtäktsgeografi,
-brottens påverkan på bostadsmarknaden,
-polistillgång i mindre kommuner,
-otrygghet bland äldre och
-resenärer i kollektivtrafik och
-andra säkerhetsfrågor.

Hon framhåller vikten av att ”systematisera trygghetsarbetet”, och enligt henne är KTH genom sin forskning, utbildning och koppling till samhället bäst placerat i landet för att kunna bidra till utveckling genom nätverket Säkra Platser.

– Vi har som mål att förebygga brott genom att se var och när brotten sker – vi kombinerar tids- och rumsaspekten.
 

fakta åtgärder

”Stadsplanerare måste arbeta på två fronter samtidigt: med nyproduktion och med befintlig bebyggelse.”

Åtgärder för nyproduktion:
-Plan- och bygglagen används för att implementera riktlinjer i planeringsprocessen för att bygga en säker och inkluderande stad för alla.
-Diskussion förs om att exempelvis ’bygga in’ social kontroll genom att placera en tunnel eller ett fönster i ett hus på rätt plats. Hänsyn tas till vad människan upplever via syn, hörsel, lukt, smak och känsel.

Åtgärder i befintlig bebyggelse:
-När staden redan finns är det viktigt att identifiera vilka stadsmiljöer som fungerar/inte fungerar, och skapa förslag till åtgärder som kan öka tryggheten.
-Ett nära samtal förs mellan invånare, lokal polis, butiksinnehavare och andra som verkar i området.