Trots att det finns mycket kunskap om hjärnan idag så fattas helhetsperspektivet, menar professor Jeanette Hellgren Kotaleski.

– Det gör det också oerhört kostsamt att utveckla nya läkemedel för hjärnans sjukdomar. Vi behöver förstå hela kedjan från molekyl till sjukdom för att hitta framgångsrika läkemedel.

Även om Human Brain Project är ett flaggskeppsprojekt i miljardklassen för EU, så kostar hjärnsjukdomarna samhället cirka 800 gånger varje år mer än vad som satsas i detta projekt, menar hon.

Jeanette Hellgren Kotaleski, professof vid Skolan för datavetenskap och kommunikation, och
även affilierad med Department of Neuroscience
vid Karolinska Insititutet (KI).

Jeanette Hellgren Kotaleski utvecklar matematiska modeller som simulerar den elektriska aktiviteten i hjärnan. Modeller som sträcker sig över flera nivåer, från det inre av cellerna, till de mer övergripande nivåerna av hjärnan.

– Att simulera ett system i flera nivåer på detta sätt är mycket tekniskt krävande. Men det är också ett helhetsgrepp som är kännetecknande för Human Brain Project, säger Jeanette Hellgren Kotaleski.

Modellerna används för att förstå hur nerverna kommunicerar, bland annat när vi rör oss. Arbetet är tvärvetenskapligt och Jeanette Hellgren Kotaleski arbetar därför både på KI och KTH.

– Human Brain Project ger oss en ny vision för hur vi kan jobba tillsammans för att fånga upp den befintliga kunskapen om hjärnan i ett system. En vision jag hoppas får genomslag, eftersom den kan snabba på vårt arbete, säger hon.

I projektets svenska gren deltar forskare från Uppsala universitet, KI och KTH.

– Även vi tre forskare från KTH har olika inriktning vilket gör det extra värdefullt att vi nu får arbeta tillsammans.

30 watts glödlampa

Hjärnan förbrukar lika mycket energi som en 30 watts glödlampa. Men för att driva en av dagens superdatorer med hjärnans hela beräkningskapacitet skulle det krävas ett eget kärnkraftverk.

Källa: Ny teknik