Helena Wållbergs forskning påverkar framtidens cancerbehandling.

Helena Wållbergs forskning påverkar framtidens cancerbehandling.

Det som komplicerar både upptäckten och behandlingen av cancersjukdomar, som kan uppstå i kroppens alla vävnader, är att det är just kroppens egna celler som bildar tumörer.

– När kroppens egna celler börjar dela sig ohämmat är det svårt att behandla tumören med läkemedel utan att det också ger sig på de normala, friska cellerna, säger Helena Wållberg.

Det är därför som exempelvis ”bred” behandling med kemoterapi och cellgifter kan ge svåra biverkningar.

– Målet är att vi genom den diagnostiska visualiseringen av cancertumörer, som utförs med hjälp av affibodymolekyler, ska kunna utföra mer specifika cancerbehandlingar med färre biverkningar, säger Helena Wållberg.

Visualiseringsprocessen (molecular imaging) inleds genom att en radioaktivt inmärkt målsökare, en molekyl som kallas radiotracer, injiceras och koncentreras i tumörvävnaden.

Fördelningen av det radioaktiva ämnet kan sedan avbildas på en skärm, med hjälp av speciella kameror som detekterar det radioaktiva sönderfallet och ger en bild av eventuella tumörer och metastaser i kroppen.

De cancerformer som Helena Wållberg inriktat sin forskning på är bland annat bröstcancer och äggstockscancer.

– Studierna utgår från proteinet HER2, (Human Epidermal Growthfactor Receptor 2), som ofta överuttrycks vid just den sortens cancerformer. Först lokaliseras tumören i kroppen genom att de små målsökande Affibodymolekylerna binder till HER2, berättar hon.

Affibodymolekylerna kan också utnyttjas för att utveckla läkemedel som specifikt målsöker, identifierar och eventuellt eliminerar tumörcellerna, men skonar kroppens friska celler.

– Den mängd molekyler som inte binder till en tumör filtreras ut med urinen, säger Helena Wållberg.

Helena disputerade vid Skolan för Bioteknologi på KTH den 21 oktober i år, med avhandlingen Design and Evaluation of Radiolabeled Affibody Tracers for Imaging of HER2-expressing Tumors.

Redan under sin doktorandtid gjorde hon sig känd genom att hinna publicera hela 14 vetenskapliga artiklar på hög internationell nivå, i samarbete med forskare på Uppsala Universitet, Karolinska Institutet och Karolinska Sjukhuset.

– Det jag har gjort rent praktiskt är att utveckla och förbättra Affibodymolekylen för diagnostisk visualisering av cancertumörer, säger Helena.

– Förhoppningen är att cancerpatienter i framtiden ska få tidigare diagnos och behandling, och att vi dessutom ska slippa slösa tid och pengar på felaktiga, dyra behandlingar. I dag läggs mycket pengar på läkemedel som senare visar sig inte fungera, eller som ger onödigt stora biverkningar.

För mer information, kontakta Helena Wållberg på 076-82 08 699, eller helena.wallberg@biotech.kth.se.

Fakta om Affibodymolekyler och forskningsprocessen

Affibodymolekyler är små, stabila proteiner som kan fås att binda i stort sett vilket målprotein som helst.

Helena Wållbergs avhandling baseras på studier på möss, som gett lovande resultat gällande framtidens visualisering och identifikation av cancertumörer. Radioaktiva isotoper, som injiceras tillsammans med målsökande Affibodymolekyler, passerar igenom kroppens alla vävnader och ansamlas i cancerceller. När den radioaktiva isotopen sönderfaller kan en bild tas av tumören med hjälp av en gamma-kamera.

Länkar till forskningsartiklar av Helena Wållberg:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21321280
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19223403
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19557480

Länk till information om Affibody-mediated biotherapy:

http://www.biotech.kth.se/molbio/groups/stahl_group.html