KTH-alumn

Torbjörn Magnusson

Gör: koncernchef för försäkringsbolaget if (VD sedan 2002)
Ålder: 54 år.
Bor: Östermalm, Stockholm. (Var tvungen att hitta en bostad nära tunnelbanans röda linje till huvudkontoret i Bergshamra OCH nära mina barns skola. Det fanns bara ett hus att välja på.)
Gillar: Musik. Spelar piano och klarinett.
KTH-bakgrund: Gick teknisk fysik på 1980-talet. Lic-ade i optimeringlära på 1990-talet.
Det pratas om: En bankkarriär inom Nordea, där han sitter i styrelsen.

– Jag har varit i försäkringsbranschen i hela mitt liv. Det är en matematisk och analytisk bransch, säger Torbjörn Magnusson, koncernchef för if.  

Det här är en VD-intervju. Med vad det innebär av mejlväxling med vd-sekreterare som ber om frågorna i förväg, en trevlig pressekreterare som sitter med och spelar in intervjun – och begränsad tid att ställa frågor.

Att vi alls lyckas få en pratstund beror förmodligen på sammanhanget, KTH Magazine.
Torbjörn Magnusson, som inte syns i svensk media allt för ofta, hyser intresse för sitt gamla universitet.

Han trivdes på KTH och if rekryterar regelbundet mattesnillen därifrån. Det händer att Torbjörn Magnusson själv medverkar på KTH:s arbetsgivardagar.

– Vi söker utåtriktade, analytiska personer som är intresserade av att göra affärer. Jag vet att det finns en del motsatser i det jag just sa, men det är de personerna vi letar efter, säger han.

Han har slagit sig ner i fåtöljen på utsatt tid. Blå sommarkostym, blå ögon, solbränna. Ett svagt leende i ögonvrån. Han verkar avspänd. Tittar inte på klockan en enda gång under intervjun. Men han avböjer att gå utomhus för fotografering.
– Nej.

Torbjörn Magnusson läste teknisk fysik på KTH och lade fram en licentiat-avhandling i optimeringslära i början av 1990-talet.

bli en del av kth:s företagsnätverk

En nära samverkan med företag, organisationer och samhälle är viktigt för KTH och stärker relevansen i vår forskning och utbildning.
Tillsammans med våra samarbetspartners arrangerar vi varje år konferenser och event där det ges möjligheter till värdefullt kontaktskapande och samarbeten.

Välkommen till vårt nätverk – registrera dig här

Där hade han räknat ut när kraftstationer ska slå av och på, för störst ekonomisk lönsamhet.
– Har inte haft så mycket användning för det sedan dess.

Men han blev bra på matte. Efter examen i på 1990-talet fanns det inte jättemånga jobb för matematiker. Då föreslog någon ett jobb inom försäkringsbranschen. Där har han blivit kvar.

– Det har jag aldrig ångrat. Det är en analytisk bransch där matematik är själva kärnan i affären. Rätt prissättning är det vi konkurrerar med, säger han.

Han drar det självklara exemplet att en 20-årig man från Waxholm med en Porsche kanske inte ska ha samma premie som en 55-årig kvinna från Sundsvall med en Volvo 240.

Men ju mer data det går att samla om oss försäkringstagare, desto mer matematik vävs in i affärsmodellen.

– Det är inte matematik på forskarnivå, men närapå. Det gäller att prissätta bättre än andra. Då får man bättre kunder och bättre lönsamhet.

Han anställdes i försäkringsbranschen just för att han hade lic-at i matematik.
Där upptäckte han att det fanns ett yrke som hette aktuarie. Det är ett skyddat yrke som kräver särskilda examina, vilka han skaffade sig.

Aktuarieyrket kräver analys och mattekunskaper. Han gräver med ett leende ur minnet och berättar att tidningen New York Times för ett antal år sedan hade listat aktuarie som det bästa yrket i världen. Det gillade han.

Sedan gick han den långa vägen: Londonvistelse. Chef för en liten grupp aktuarier. En liten större grupp aktuarier och sedan en division med rätt mycket analys.

Han blev VD som 38-åring för if som då ”blödde pengar” (”Vi förlorade 200 miljoner i månaden”).
Då rensade han ut bland management-konsulterna och plockade dit folk som förstod verksamheten; analytiker, matematiker.

– Då kunde vi skippa grejer som happy hour på försäkringar och annat som rätt många av våra medarbetare hade svårt att förstå vitsen med, säger han.

Sedan dess har if tuffat som en stabil vinstmaskin (bortsett från vargavintern 2010 som frestade på för försäkringsbolagen) och Torbjörn Magnusson har blivit en av Sveriges högst betalda VD-ar.

Men tiderna förändras och ju mer data som hamnar i försäkringsbolagens händer, desto mer kan försäkringarna individualiseras.

Nära nog allt vi gör i tillvaron, från bilkörning till Facebook-ande – kan kartläggas och översättas i riskkalkyler och i allt mer individanpassade premier.

När blir försäkringarna så individualiserade att försäkringskollektivet upphör?
– Frågan är än så länge teoretisk. Det skulle handla om 100-tals parametrar och där är vi inte än. Det är ett tillräckligt svårt jobb att få de 10-15 parametrar vi har idag att fungera tillsammans.  Svårare än många tror. Men datautvecklingen är intressant och vi jobbar mycket med den, säger Torbjörn Magnusson.

Han ser helt andra obalanser i informationsflödet. Exempelvis att någon kartlägger sin egen sjukdomsrisk i en DNA-analys och sedan försäkrar sig mot de sjukdomarna hen löper störst risk för, utan att berätta det för försäkringsbolaget.

– Om 1000 personer som har 40 procents risk att få en allvarlig sjukdom försäkrar sig, ja det påverkar ju försäkringsbolagets vinst eller kollektivets premier.

Men han tillstår samtidigt att utvecklingen gör hans bransch mer intressant. Det gäller inte minst de självkörande bilarna.

– När det kommer självkörande bilar måste vi försäkra dem, men hur? Vem är det vi försäkrar, den som sitter i bilen, den som tillverkat den, programmeraren?
 

 

När det kommer självkörande bilar måste vi försäkra dem, men hur? Vem är det vi försäkrar, den som sitter i bilen, den som tillverkat den, programmeraren?

torbjörn magnusson


Cyberrisker är något annat. Om alla datorer på KTH går ner. Vem betalar det?
– Om det kommer ett virus som slår ut alla företag i hela Norden så kommer inte alla att få betalt. Vi betalar återställande av data, men inte om du går i konkurs för att alla kunder lämnar er.

Och så har vi klimatförändringarna, som han inte tror kommer att välta spelplanen över ända för hans bransch.

Ett sakförsäkringsbolag kan ändra premier varje år vartefter klimatförändringarna slår till. Men han ondgör sig över lokala politikers ambitioner att bygga strandnära, oavsett om det handlar om Floridas kust eller Göta Älv.

Det finns en prislapp för det, tycks han mena.
– Den som inte ser klimatförändringarna här och nu, vill inte se dem. Det vi kan göra är att hjälpa till med data. Men egentligen är det en fråga för oss väljare. Ska vi välja politiker som inte tänker göra något för att förhindra klimatförändringar?