Det är en myt, säger Lars Kloo, att Sverige är ett solfattigt land.

– Solenergin är riklig även här. Enligt beräkningar strålar solen motsvarande 1 000 kilowattimmar per kvadratmeter och år i Sverige. Motsvarande siffra i Spanien är 1 500 – inte så stor skillnad!

Eftersom Sverige ligger så långt norrut är dagsljuset här svagare än längre ner på kontinenten. Nya solcellstekniker gör det möjligt att använda det diffusa ljuset till elproduktion, till skillnad från andra solceller som behöver direktljus.

– En tredje generationens solcell kan producera el under en längre tid på dagen och är baserad på billiga material, och då blir det möjligt att satsa på storskalig produktion av svensk solenergi i framtiden, säger Lars Kloo.

Så här ser de olika sorternas solcellsteknik ut:

  1. Första generationens solcell bygger på kiselteknik – dyr i produktion och håller i cirka 20 år.
  2. Andra generationens solcell, bland annat så kallad tunnfilmssolcell, är fem gånger billigare att producera och håller längre.
  3. Tredje generationens solceller, omfattar bland annat så kallade Grätzelsolceller eller molekulära solceller, befinner sig ännu på forskningsstadiet. Lars Kloos teori är att den slår igenom stort i samhället inom 5–10 år. Även andra typer av tredje generationens solcellsteknologier är under utveckling.

Alternativa energikällor konkurrerar inte – de kompletterar varandra.

Lars Kloo

I dag är molekylära solceller ett populärt forskningsområde och många konkurrerar om att kommersialisera solcellsprodukter.

Lars Kloo är ordförande i företaget Dyenamo, där ett par anställda fokuserar på utvecklingen av själva kemin bakom materialen.

– Vi siktar framför allt på att göra tekniken så billig som möjligt, så elproduktionen i sin tur blir billig. Vi i Dyenamo-teamet måste både hitta de bästa materialen och den bästa kombinationen för att nå resultat. Det är som en gungbräda – om vi kombinerar materialen felaktigt så tippar alltihop.

Den framtida molekylära solcellen har enligt Lars Kloo tre huvudsakliga utvecklingsområden på marknaden:

  • Konsumentelektronik, bland annat till driften av sensorer för appar.
  • Byggnadsintegrering, till effektiv inomhusbelysning och till husfasader i form av halvgenomskinliga, färgade solceller.
  • Storskalig produktion av solenergi.

Solceller har länge använts för att driva teknik på exempelvis satelliter, fyrar och segelbåtar.

– När den nya solcellen tas i bruk kan den bidra till att förnybara energikällor helt ersätter främst fossila bränslen och på sikt även kärnkraften – kanske om 10 eller 50 år, det är osäkert hur lång vägen dit är. Men vi kommer oundvikligen att använda solenergin mycket mer i framtiden.

Så Fungerar en Molekylär Solcell
  • Solenergi fångas upp av ett färgämne, ofta applicerat på en titandioxidyta.
  • Färgämnets elektroner kan genom ljusenergin ”hoppa ur” molekylen och skapa ström mellan två elektroder.
  • En elektrolyt mellan elektroderna gör att färgämnet förses med nya elektroner, som skapar fortsatt ström.
Text 
Katarina Ahlfort
Illustration 
Anders Westerberg