fakta

Re:newcells återvinningsprocess

-Re:newcell använder textilavfall som är rikt på cellulosa, framför allt bomullstyger.
-Helst används blåjeans eftersom de har hög bomullshalt.
-Textilierna klipps i bitar och repas delvis upp mekaniskt.
-Textilen behandlas med kemikalier som avlägsnar ”kontaminerade material” (ofta syntet-sytråd) och avfärgar textilbitarna. Kemikalierna ökar även den kemiska reaktiviteten hos cellulosan.
-Cellulosan pressas till ark och torkas.

fakta

Textilkonsumtionen i Sverige

-Varje svensk konsumerar cirka 13 kilo textilier per år.
-Max 2,5 av de 13 kilona samlas in till återvinning.
-Knappt 8 kilo tyg slängs i hushållssoporna.
-Resten, alltså bara cirka 2,5 av 13 kilo textilier, finns kvar i hushållens garderober.
Källa: Naturvårdsverket

Re:newcell är snart redo att revolutionera klädbranschen. En första fabrik har öppnats i Kristinehamn och företaget har nya samarbetspartnern H&M i ryggen.

Med Re:newcells teknik går det för första gången att återvinna utslitna bomullskläder till helt nya plagg.
Tekniken är viktig för den hårt pressade modeindustrin, som måste finna hållbara affärsmodeller för att kunna motivera den snabba klädkonsumtionen.

Allt fler modehus samlar in konsumenternas använda kläder för att skapa ett kretslopp där de utslitna kläderna blir till nya plagg. Men än så länge saknas tekniken att återvinna kläderna.
Av de 13 kilo textil som varje svensk konsumerar per år hamnar det mesta till slut på soptippen.

– Textilbranschen hör till de sämsta i världen när det gäller hållbarhet och har väldigt svårt att hitta cirkulära materialflöden. Vår lösning erbjuder den del som saknas, säger Re:newcells vd Mattias Jonsson.

Re:newcell använder bomullen i utslitna kläder och spillmaterial från textilindustrin.
Cellulosafibrerna i bomullen löses upp för att kunna återvinnas till regenererad cellulosa, som i sin tur kan användas för att producera ny textil.

Fabriken har en kapacitet på 7 000 ton bomullsfibrer per år, vilket motsvarar 30 miljoner t-shirts, berättar Re:newcells vd Mattias Jonsson.

I en före detta lagerlokal i utkanten av Kristinehamn håller bolaget på att bygga upp en helt ny produktionsindustri som snart är redo att tas till marknaden.

Anläggningen påminner om ett pappersbruk med stora rullar, torkar och pressar. Produktionsprocesserna liknar varandra och flera av de anställda i fabriken har sin bakgrund i pappersindustrin. Det är också därför Re:newcell har valt att placera sin tillverkning i Kristinehamn.

– Processen liknar skogsindustrins massatillverkning och det är något man kan i Värmland. Här finns kompetensen och underleverantörerna vi behöver, säger Mattias Jonsson.

Tyget kan användas till allt från en t-shirt till en balklänning.

mattias jonsson

Slutprodukten är en massa bestående av textilfibrer som torkas och pressas ihop till vita, styva ”kartongark”.
Arken säljs till fiberproducenter som använder massan till att tillverka regenererad cellulosa, i form av viskos- eller lyocelfiber, som i sin tur spinns till trådar som vävs till textil.

– Tyget kan användas till allt från en t-shirt till en balklänning, säger Mattias Jonsson.  

Re:newcells teknik bygger från början på en upptäckt av KTH-forskaren Gunnar Henriksson, professor i träkemi, som också är delägare i bolaget.
Han har hittat en effektiv metod att öka reaktiviteten på bomullscellulosa, vilket innebär att den blir lättare att lösa upp för att göra genererad cellulosa och skapa ny textil.

– Det pågår en kronisk, lågintensiv råvarukris inom textilindustrin. Textilkonsumtionen ökar och dagens bomullsodlare klarar inte att leverera tillräckligt mycket. Samtidigt sker bomullsodling ofta i områden med vattenbrist där marken och resurserna snarare skulle behöva användas till livsmedel, säger Gunnar Henriksson.

Den globala produktionen av textilfibrer ligger på 90 miljoner ton per år, och fortsätter att öka i rask takt.
Bara i Sverige har textilkonsumtionen ökat med 40 procent de senaste 20 åren.

Kläderna tillverkas i huvudsak av bomull eller av syntetiska och oljebaserade material, framför allt polyester.
För att tillgodose det framtida textilbehovet i världen ses återvinning av både bomull och polyester som en viktig väg framåt.

Men hittills har det inte funnits någon metod för att återvinna bomull utan att kvaliteten går förlorad. I dagsläget blir bara en procent av de kläder som lämnas in till återvinning omgjorda till nya plagg.

– När man försöker förutspå hur framtidens textilbehov ska kunna tillgodoses ser det inte så positivt ut, men jag tror att regenererad cellulosa kan vara en lösning, säger Gunnar Henriksson.


I laboratoriemiljön på KTH har omvandlingen av cellulosafibrer pågått länge, med goda resultat. Forskarna har lyckats utveckla metoder för att färga av och bleka fibern, och separera ut bomullen i plagg som innehåller flera typer av material.

– I början trodde jag att vi skulle behöva blanda i naturfiber från skogen, eftersom de återanvända fibrerna skulle vara alltför slitna. Inget kunde vara mer fel. Vår cellulosa är starkare än den borde vara med tanke på längden på kedjorna, säger Gunnar Henriksson.

Re:newcells demonstrationsanläggning i Kristinehamn ska bevisa att produktionen av går att skala upp till en industriell nivå.

Fabriken har en kapacitet på 7 000 ton bomullsfibrer per år, vilket motsvarar 30 miljoner t-shirts.
Utrustningen är på plats och på det löpande bandet ligger jeansspill från en textilfabrik och väntar på att bli sönderrivet och avfärgat.
Fortfarande återstår en hel del tester och justeringar innan den löpande textilproduktionen kan sätta igång.

– Att starta en ny fabrik med ny teknik är en grannlaga uppgift – så är det att vara pionjär, säger fabrikschefen Mikael Ternström.

Runt årsskiftet ska produktionen vara igång, enligt vd Mattias Jonsson.
Han är inte den enda som väntar otåligt på att de sista utmaningarna ska vara lösta. Intresset från modebranschen är stort.

I mitten av oktober presenterades H&M som ny delägare i företaget. Så fort produktionen är igång ska modejätten ta fram en lanseringskollektion tillverkad enbart av Re:newcells  återvunna fibrer.

– Målet är att återvinna en procent av årsproduktionen av bomull i världen inom fem år. Samarbetet med H&M öppnar för samarbeten genom hela värdekedjan, säger Mattias Jonsson.