Att komma upp på morgonen, passa tider och komma ihåg något man lovat göra är vardagsrutiner som många hemlösa har svårt att klara av – även om viljan finns där.

– De flesta som varit hemlösa länge har problem med koncentration och korttidsminne. Problem som gör det svårt för dem att organisera sin vardag.

– Där kan ganska vanlig digital teknik ge ett stöd som gör stor skillnad, säger Stefan Johansson, forskare och industridoktorand i ”Människa och datorinteraktion” på KTH.
I tre år har han samarbetat med socialtjänsten i Stockholm i ett projekt kring IT-lösningar för hemlösa.

Totalt 50 hemlösa personer utrustades med digitala hjälpmedel som smarta mobiler och klockor. Hjälpmedlen laddades med stödfunktioner anpassade efter varje individs behov, till exempel appar för väckning och påminnelser.

När projektet avslutades våren 2018 rapporterade 88 procent av deltagarna att de hade förbättrat sin livssituation och 37 procent beskrev förändringarna som livsavgörande.
– Det kunde handla om att de fått en egen bostad, ett jobb eller påbörjat en utbildning.

De 50 deltagarna bodde när projektet inleddes på Bandhagshemmet, eller i någon form av träningslägenhet med boendestöd.
De hade alltså redan tagit ett första steg mot ett mer ordnat liv.

Men för många var just det där med att komma upp på morgonen fortfarande ett problem. Den digitala tekniken bistod med olika lösningar.

För några fungerade vibrationer från ett digitalt armbandsur bäst, andra behövde upprepade ljudsignaler.
– Tekniken är bra på att tjata utan att tröttna eller moralisera. Om du som människa för fjärde gången försöker väcka någon smyger det sig nästan oundvikligt in en viss irritation i rösten. Tekniken är mer neutral.

Den teknik som användes var huvudsakligen vanliga standardprodukter.
Om projektdeltagaren redan hade en smart mobil kunde det räcka med att fylla på med hjälpsamma appar, en aktuell kontaktlista och kanske förstärka med en digital klocka.

fakta

Om IT för hemlösa

Projektet ”IT för hemlösa” pågick 2015 -2018.

Totalt 50 hemlösa personer utrustades med smarta mobiler, pennor och klockor, huvudsakligen vanliga standardprodukter.

Hårdvaran laddades med digitala stödfunktioner utifrån individens behov.
En av projektdeltagarna anställdes som teknikcoach.

Projektet bekostades inledningsvis av Post- och Telestyrelsen och sedan av stadens interna projektpengar för digitalisering.

Kostnaden för utrustning och arbetstiden för det digitala stödet uppskattas till mellan 5 000 och 10 000 kronor per individ.

Stockholms-projektet föregicks av en pilotstudie inom Riksförbundet för Social och Mental hälsa (RSMH). Piloten finansierades med projektpengar från Post- och Telestyrelsen.

Det nya projektet, där Gamification används som stöd, beräknas avslutas till sommaren 2020.

Att kunna få och spara meddelanden, till exempel kallelser till olika möten, direkt i en smart telefon förenklade livet för projektdeltagarna.

Skriftliga kallelser på papper till hemlösa riskerar lätt att försvinna på vägen mellan olika inaktuella adresser.

En digital kalender visade sig också vara till stor hjälp.
Projektdeltagarna hade alla flera olika samhällskontakter, till exempel med socialtjänsten, polisen, sjukvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

– När människor tar det där första steget klickar samhället igång flera aktiviteter som förutsätter kontakt med olika samhällsrepresentanter. Den här sortens möten kunde bli väldigt många – upp till 100 per år var inte ovanligt.

Problemet, säger Stefan Johansson, är att ingen från samhället har en överblick över alla dessa olika aktiviteter som hemlösa förväntas delta i.

Med en digital kalender i telefonen kunde de hemlösa själva kontrollera tid och plats för inbokade möten. Och säga ifrån när olika aktiviteter krockade.

Smarta pennor med inspelningsfunktion var ett annat uppskattat hjälpmedel.
Genom att spela in samtal som fördes, till exempel vid möten hos socialtjänsten, fick deltagarna lättillgängliga digitala minnesanteckningar.

Trots goda erfarenheter från IT-projektet har det ännu inte gjorts till en del av den löpande verksamheten, vare sig i Stockholm eller någon annan kommun.

Stefan Johansson har dock kontakt med en mindre grupp kommuner som är intresserade av att starta liknande projekt.

 

Tekniken är bra på att tjata utan att tröttna eller moralisera.

stefan johansson

För egen del håller han på att dra igång ett nytt projekt i samarbete med socialtjänsten i Stockholm. Målgruppen är en mindre grupp hemlösa som har mer komplexa problem och möter större svårigheter.

För den gruppen vill Stefan Johansson skapa ett ”utpräglat visuellt stöd”, genom att använda bilder och spelmetaforer. Då kan planerade insatser, problem och framsteg åskådliggöras tydligare.

Det nya projektet bygger mycket på erfarenheter från det tidigare IT-projektet, när det gäller arbete med ”gamification”.

– Många deltagare inspirerades av att kunna få se sina försök att få ordning på tillvaron som ett dataspel.

– Det gäller att samla styrka genom små framsteg, för att kunna ta sig an en stor ”bossfight” och därigenom komma vidare till nästa nivå; upp på en annan ”level”.