Stefan Johansson är forskare och industridoktorand i ”Människa och datorinteraktion”, med inriktning på psykisk och kognitiv tillgänglighet.
Tillsammans med socialtjänsten i Stockholm har han i tre år arbetat med digitala lösningar för hemlösa. Just nu ingår 50 personer i projektet.

– De är på rätt väg för att förändra sina liv. De bor på Bandhagshemmet eller i särskilt boende som Stockholm stad ordnar åt dem. Nu gäller för dem att få rutiner, som att komma upp på morgonen och inte missa möten hos exempelvis socialtjänsten och kronofogden, berättar han.

Många hemlösa har kognitiva problem som adhd, asperger och läs- och skrivsvårigheter. De har ofta levt i kriminalitet och tungt drogmissbruk.
Socialtjänstens och andra myndigheters arbetssätt att skicka kallelser via post fungerar dåligt för den här gruppen.

kontakt

För mer information om projektet, kontakta Stefan Johansson via e-mail: stefajoh@kth.se.

– De har ju ingen fast adress. De kan vara folkbokförda på ställen där de inte har satt sin fot på flera år, och kanske helst inte återvänder till heller, för att det pågår missbruk och kriminalitet på de adresserna, berättar Stefan Johansson.

Att få ett meddelande i mobiltelefonen fungerar mycket bättre än att få papperspost.
Möten skrivs in i kalendrar i telefonerna, och så kommer påminnelser dagen innan, samma dag och en timme före mötet.

Personer som inte redan har en mobiltelefon, eller som har en alltför gammal lur, tillhandahålls mobiltelefoner i projektet.
Väl på mötet kan de använda en smart penna, antingen för att anteckna med eller för att spela in samtalet.

I efterhand går det att se vad som skrivits upp på mötet på pennan och också att spela upp inspelningar.
– På det sättet blir det mycket lättare för dem att komma ihåg vad som har blivit bestämt, för många i den här gruppen har problem med minne och koncentration.

Ett annat problem är att komma upp på morgonen. Då har en smart klocka som vibrerar på handleden visat sig vara ett bra hjälpmedel.

– Den taktila vibrationen har varit väldigt effektiv, den fungerar mycket bättre än en vanlig väckarklocka, säger Stefan Johansson.

I mobiltelefonerna kan olika appar också bli stöd i tillvaron.
En deltagare i projektet som led av svår ångest märkte exempelvis att han mådde mycket bättre när han lyssnade på musik från sin ungdom på Spotify.

Gratistjänsten What’s App kan vara ett billigt sätt att hålla kontakten med andra i stället för att ringa dyra telefonsamtal eller skicka vanliga sms.

– Den här gruppen är väldigt fattig, och eftersom många har skulder sedan tidigare har de svårt att få teckna olika abonnemang. Det gör att det blir orimligt dyrt för dem att ringa och vara ute på internet när de måste fylla på sina kontantkort hela tiden. Ofta kanske inte potten räcker hela månaden, så när det är dags att betala räkningar över internet har de ingen surf kvar.

Stefan Johansson försöker informera hemlösa om var de kan hitta gratis wifi i offentliga miljöer. Men det är inte lätt att till exempel kunna använda ett kafés wifi när man inte ens har råd att köpa en kopp kaffe.

– Nu har vi i alla fall sett till att Bandhagshemmet och de särskilda boendena har wifi, det hade de inte förut, säger Stefan Johansson.

Han har tidigare jobbat som konsult med IT-lösningar för människor med funktionsnedsättningar, och menar att samhället måste ta ett ansvar så att alla kan ta del av det digitala samhället.

Bland annat håller han på att ta fram en lärplattform för människor med lätt utvecklingsstörning, som de kan använda både under sin skoltid och i vuxen ålder.

– Även de som inte kan läsa och skriva kan använda digitala hjälpmedel. Det är bara att anpassa dem med symboler och göra dem lättillgängliga. Men det gäller att samhället satsar pengar på det här.

I sitt företag Begripsam utvecklar Stefan Johansson olika digitala verktyg tillsammans med 25 personer som har kognitiva problem.

– Just nu håller vi på med ett enkätverktyg som ska vara lätt att använda. Ibland utvecklar vi produkterna själva och ibland är vi med i processen när andra utvecklar dem.

För att människor med exempelvis adhd, asperger och dyslexi ska kunna ta till sig webbsidor gäller det att undvika saker som startar av sig själv, röriga rutor och mycket ljud.
I stället ska hemsidorna vara enkla och lättillgängliga.

– Och är det lättillgängligt för den här gruppen blir det också oftast bättre och mindre rörigt för alla användare. Så den teknik vi är med och tar fram kan sedan användas av alla.

När det gäller hemlösa personer så har de oftast lättare än personalen på socialtjänsten att använda de digitala verktygen.
Stefan Johansson har följt tolv av de 50 deltagarna under flera år nu. Många har fått rätsida på sina liv. Flera av dem bor i egna bostäder och har jobb eller studerar.

– Vi har märkt att det går bra för dem som har fått de här hjälpmedlen. En del använder olika belöningsappar, de sätter upp mål till exempel att de ska diska fem gånger och när de har gjort det får de en belöning.

Ett bekymmer är att en del deltagare måste anmäla sig hos kriminalvården några gånger i veckan, och det stör deras nyvunna rutiner, då de kanske måste lämna jobb eller studier och åka i väg. Där kan kontakter via Skype eller Facetime underlätta.

– Det kostar totalt 5 000 kronor att hjälpa varje individ med rätt stöd i det här projektet. Men då ska man komma ihåg att bara en natt på Bandhagshemmet kostar 900 kronor. Så det går fort att tjäna in de pengarna, om de hemlösa kommer in i samhället.

Stefan Johansson tror inte att ekonomin är ett hinder för att hjälpa den här gruppen. Snarare är det moraliska pekpinnar och föråldrade regelverk som sätter käppar i hjulet.

– Direkt när jag berättar vad jag jobbar med får jag höra att de hemlösa kommer att sälja mobiltelefonerna som de får. Men det har jag inte varit med om en enda gång.

– I stället händer det att de lämnar tillbaka pennor och klockor för att de tycker att någon annan kan ha bättre användning av dem. Jag har upptäckt att det här är otroligt starka individer, som har överlevt ett hårt liv på gatan och bara de får lite hjälp har de alla möjligheter att gå vidare i livet.