Adesco säljer gammakameran Cardiotom

Adolesco betyder "Vi som vill växa" och är ett svenskt start-upföretag med fokus på medicinsk bildteknik. Företagets första kommersiella produkt är Cardiotom, en mobil gammakamera som visar tredimensionella bilder av blodgenomströmningen i hjärtat.

Den mobila gammakameran har utvecklats, konstruerats och tillverkats av forskare från KTH, Karolinska Sjukhuset, Karolinska Institutet och Novum i Stockholm.

fakta

Den mobila gammakamerans fördelar

-Gammakameran är en helt mobil enhet som kan placeras och användas vid sjukhussängen utan att flytta patienten.
-Den totala undersökningstiden är tio minuter, från injektion av radioisotoper till färdiga bilder. Det gör att den mobila gammakameran även är användbar på akuten.
-Kameratekniken kräver bara en kortare utbildningsperiod för kliniska specialister.
-I framtiden kan tillämpningen av den mobila gammakameran sänka kostnaderna för sjukhusvård utan att äventyra patientsäkerheten.

Var femte patient som söker hjälp på akutmedicinsk mottagning gör det på grund av smärtor i bröstet. För runt 45 procent av dessa patienter visar sig besvären vara relaterade till hjärtat.

Men många får vänta länge på att veta varför de har ont i bröstet. För att man ska kunna kartlägga problemet måste man lägga in patienterna för observation och låta dem genomgå en uppsjö av tester.
Om man inte har Lars-Åke Brodins uppfinning nära till hands, vill säga.


Med hjälp av en mobil gammakamera
, som fått namnet Cardiotom, skulle proceduren kunna gå på några timmar. Då kan alla de med bröstsmärtor som inte har fel på hjärtat lugnt åka hem.

– Idén är enkel – att med en kamera titta på hjärtat från sidan, säger Lars-Åke Brodin, professor i medicinsk teknik vid KTH och dessutom läkare och specialist i kardiologi.

Han är en av fyra personer som varit med och utvecklat Cardiotom, som redan används på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
– Och man behöver bara ett vanligt eluttag för 240V.


Det första som sker på akuten när du kommer med bröstsmärtor är att läkaren vill veta om du har fått en infarkt, berättar Lars-Åke.

Visar blodprovet att du inte har haft en hjärtinfarkt men dina bröstsmärtor inte ger med sig, vill man ta reda på hur hjärtats syresättning fungerar. Och det är här gammakamerorna kommer in i bilden.

De flesta av oss har sett en så kallad CT SPECT-kamera, om inte annat på tv: stora maskiner som används för att skapa 3D-bilder och som genom sin storlek ockuperar ett helt rum.

Patienten ligger på en brits som åker in i en kamera som liknar en stor ring. Delarna roterar och hålls på plats av stativ som är fastgjutna i golvet. De är både imponerande och respektingivande.

– De är fantastiska – framför allt för att se skelettumörer. Men för att kolla syretillförseln i hjärtat är det som att skjuta en sparv med kanon. För den undersökningen är vår mobila kamera suverän.


Med en mer behändig apparatur som går att flytta till patienten och som ger samma resultat, finns mycket att vinna. Lars-Åke Brodin ser framför sig hur man skulle kunna styra om patientflödena effektivare och korta väntetiden för undersökningarna.

Och fördelarna är många, förklarar Kent Berg, vd för företaget Adolesco som som saluför Cardiogram.
– Vår kamera är dessutom betydligt billigare att köpa, är snabbare, och inte minst bekvämare för patienten. Du är klar med undersökningen på cirka åtta minuter, och som patient kan du stå, sitta eller ligga – det som passar bäst, säger Kent Berg.

Men framför allt vill han att Cardiotom ska ses som ett ”friskförklaringsverktyg”. Visar det sig att det sig att hjärtat får det syre det behöver kan man skicka hem patienterna, vilket sparar stora summor per dygn.
– De som läggs in på sjukhus är i regel inlagda i tre dygn. Dessa dygn kostar ungefär 160 000 kronor för varje patient.

En gammakamera ser visserligen genom kroppen, men det är ingen röntgenapparat. Bilderna visar inte bara hur ett organ ser ut, utan hur det verkligen fungerar.

Gammakameran fungerar genom att man tillför en så kallad isotop, ett radioaktivt ämne, i patientens blodomlopp, som tas upp av muskelcellerna i hjärtat.


Om cellerna har en bra
blodgenomströmning tar det upp en större mängd av det radioaktiva ämnet. Ämnet skickar ut en signal som plockas upp av kameran som framställer 3D-bilder över blodflödet i hjärtat. Ju mer av isotoperna som cellerna har tagit upp desto bättre syns de på bilderna.  

Lars-Åke Brodin pekar och visar färgglada bilder från gammakameran där de friska partierna glöder i rött. Om något område har otillräckligt blodflöde kommer området ta upp mindre av isotopen och visa sig på bilderna som ett mörkt parti.

 

– Undersöker man funktionen kan man undvika onödiga ingrepp som innebär stora risker. Det går att ha ett litet skrovel på ett kärl men fortfarande ha en fullgod funktion.

lars-åke brodin

– Undersöker man funktionen, alltså inte bara gör en avbild av kärlen, kan man undvika onödiga ingrepp som innebär stora risker. Det går att ha ett litet skrovel på ett kärl men fortfarande ha en fullgod funktion.

Uppfinningen är ett praktexempel på ett bra samarbete mellan medicin och teknik, där fyra forskare från Karolinska institutet (KI) och Kungliga tekniska högskolan (KTH) varit inblandade. Lars-Åke berättar hur allt startade:

– Det var egentligen Håkan Elmqvist, ingenjör och professor i medicinsk teknik på KI som hade en doktorand som plockade upp ett patent med snedställd strålning som vi förstod skulle passa som en gammakamera.


Genom att ha snedställda strålar
räcker det med att ta bilder från tre fasta positioner för att skapa en 3D-bild. Den första kameran snickrade uppfinnarna ihop på KTH:s labb.

– För att driva runt kollimatorn, det vill säga den "bländare" som riktar strålarna, användes en cykelkedja. Det var ett utpräglat lågbudgetprojekt, skrattar Lars-Åke Brodin.

Nu hoppas han att tekniken ska nå ut till fler. Utmaningen Adolesco har är att det finns prestige i hjärtavbildning, enligt Lars-Åke Brodin som inte drar sig för att kalla sin egen bransch konservativ.

– Tyvärr funkar det fortfarande så att ju större en maskin är, desto mer benägen är man att köpa den. Men samtidigt finns det gott om läkare som är intresserade av nya sätt att utföra gamla beprövade undersökningar.

Text 
Anna Gullers
Foto 
Håkan Lindgren