fakta

Shortcut Labs och "guldknapparna"

-Pranav Kosuri och KTH alumnen Amir Sharifat driver tillsammans Med Joacim Westlund Shortcut Labs.

-Uppstartsföretaget Shortcut Labs drog igång 2013 och verkar på KTH.

-Huvudägare är Pranav Kosuri, Joacim Westlund och Amir Sharifat.

-Vann ifjol tekniktävlingen Northside i New York.

-I fjol mottog Joacim Westlund ett jubileumsstipendium om 225 000 kronor från Stockholms stad för Flic-knappen.

-Listas som ett av Sveriges 33 viktigaste teknikföretag av Dagens PS.

Fler utmärkelser:
-Startup of the year 2015
-Guldmobilen
-Best Iot Startup 2016 - Nordic Startup Awards
-Europe's top 100 hottest Startups - Wired Magazine

fakta

Hundratals uppstartsföretag på KTH

-2015 tog KTH Innovation emot 273 idéer till nya företag från studenter och forskare.

-Det bildades 30 nya företag.

-Gissningsvis finns det i dagsläget, 2016, cirka 200 uppstartsföretag på KTH och ökningstakten är snabb.

-Här är några som det går bra för:
-Volumental
-Furhat Robotics
-Mind Music Labs
-Greenely


Gränsen går vid tre kommandon. Användaren bestämmer själv vilka tre saker som knappen ska göra. Köpa pizza, skicka ett nöd-sms, eller något annat.

– Det som är så spännande med Flic. Knappen är att den kan användas i allt från triviala saker som att trycka igång en favoritspellista när du står i duschen till att kunna användas som överfallslarm, säger Pranav Kosuri.

Han kommer till intervjun tre minuter efter utsatt tid, prydligt klädd i slipover och vit button down skjorta. Ett mörkt skägg som stöter åt rostrött stärker intrycket av en ung välansad företagare.

Pranav Kosuri har hunnit använda sina Flic-knappar fem gånger sedan han klev upp på morgonen. När han snoozade väckningen. När han startade Spotify-spellistan i duschen. När han var tvungen att leta reda på mobilen som han lagt någonstans i bostaden. Han har en knapp på väggen för att stänga av belysningen och kolla när bussen går.

Plus ett sista tryck för att meddela sina kollegor att han blir tio minuter sen till mötet.
– Det händer att jag blir tio sen, säger Pranav Kosuri och låter förstå att det är en underdrift.


Flic är som en app utanför mobilen. Hur tillgängligt än allt är i det uppkopplade samhället kan det ta irriterande många sekunder innan man kommer åt det man vill. Idén föddes när KTH-studenten Joacim Westlund skulle sluta snusa.

Han ville förbereda sig metodiskt och registrera varje prilla för att få en överblick hur han skulle trappa ner. Som den ingenjör han är skapade han en app som bestod av en grön knapp som han skulle trycka på varje gång han snusade.

Men trots att appen var superenkel upptäckte han hur krångligt det var att plocka fram mobilen, knappa in koden för att öppna den, hitta rätt app, och så vidare. Han saknade en enda knapp som han kunde trycka på direkt.

– Man kan säga att Flic är den perfekta bryggan mellan den digitala och den fysiska världen, säger Pranav Kosuri.

Shortcut Labs som företaget heter huserar i en charmig trävilla som ligger bakom Försvarshögskolan, liksom bortglömd på en byggarbetsplats med uppgrävd jord och uppsågad asfalt.

För Pranav Kosuri är det avgörande att kunna sitta på campus. Nästan alla som är knutna till företaget är eller har varit KTH-studenter. Delägaren Amir Sharifat läste maskin. Joacim Westlund produktdesign.

– Det är jättebra för oss att sitta på KTH. Vi har en nära dialog med flera utbildningsprogram och vi har fått massor av hjälp av innovationskontoret. Dessutom är det centralt beläget och en trevlig plats att vara på säger Joacim Westlund.

Affärsutvecklare Frederik Marqvard, Emil Lenngren, Amir Sharifat, Pranav Kosuri. Sittande Anton Meier.

Studenterna Emil Lenngren och Anton Meier som utvecklat mjukvaran och bluetooth-tekniken läser på datateknik. De sitter i ett rum och meckar med några gamla prototyper av Flic-knappen.

Har de tid att plugga?
– Nja, man får smyga undan på lunchrasterna och plugga lite, skämtar Anton Meier.

Skämtet ligger hyfsat nära verkligheten. De gör båda sina exjobb på företaget. Ett 20-tal andra KTH-studenter arbetar extra på Shortcut Labs.
– Man kan säga att Flic är made by KTH, säger Pranav.

Det är bara Pranav Kosuri själv som är en främmande fågel i gänget och molekylärbiolog från Stockholms universitet. Men det var en en kurs i entreprenörskap och management på KTH, ledd av den smått legendariske läraren Krim Talia, som satte fröet.

– Det var en fantastisk kurs och det allra mest intressanta var att lyssna på alla dessa entreprenörer som kom och föreläste. Hur hårt de arbetat och hur många misslyckanden de hade på vägen, berättar Pranav Kosuri.

Pranav var då vd-trainee på Bonniers, rekryterad av Anna Bråkenhielm. Men det skavde i entreprenörshjärtat att vara instängd i ett storföretag. Han ville skapa sina egna företag. Pranavs familj avrådde honom. Man lämnar inte ett storföretag som Bonnier.
Men Krim Talia pushade honom, och fick honom att tänka stort. ”Tänk globalt”.

Pranav Kosuris och Joacim Westlunds vägar korsades på en start-up konferens och Flic-knappen började ta form i deras huvuden.  Joachim Westlund beskriver en flod av kreativitet.
– När vi väl kom på att vi skulle ha en fysisk app så satte det igång en enorm kreativitet, säger Joacim Westlund.

 

De var inga dumhuvuden, och det var inte så att vi var dåliga på att prata. De såg en produkt med diffusa användningsområden som det är lätt att kopiera. Jag förstår att de sa nej.

Pranav Kosuri, om varför 40 investerare först var ointresserade av flic

På en KTH-Armada råkade Amir Sharifat, som letade exjobb, kliva fram till deras monter och sedan dess drivs företaget Shorcut Labs av denna trojka.

– Amir är ett tekniskt geni som precis hade installerat ett smart hem till sina föräldrar. Men de använde det inte. De vägrade gå in i mobilen för att styra kök och  belysning. Det fanns ingen knapp, berättar Pranav.

Problemet var att få någon annan intresserad. De uppvaktade investerare men fick nej, nej, nej. Mellan 30 och 40 avslag fick de.
– De var inga dumhuvuden, och det var inte så att vi var dåliga på att prata. De såg en produkt med diffusa användningsområden som det är lätt att kopiera. Jag förstår att de sade nej, säger Pranav Kosuri.

De behövde 80 000 dollar för våga att sätta igång. En enorm summa. Tillsammans hade de mindre än 20 000 kronor på sina konton. De fick försöka sig på crowfunding på Indigogo. Det blev succé.

På mindre än ett dygn hade de fått beställningar som svarade mot den summan och totalt fick de 1,2 miljoner dollar i mikroinvesteringar. Då kunde de starta.

De upparbetade kontakt med en fabrik i Malaysia och de fick lära sig att allt, precis allt, måste specificeras. Annars blev det inte utfört. Trycket skulle sitta som en smäck. Färgerna måste provas ut och funka med silikonmaterialet som ska ha rätt matt finish. Det måste vara rätt slags silkon så att knappen kan sättas mot en badrumsvägg och man kan trycka fram låtlistan när man står i duschen.

Den första lasten om 10 000 knappar var ute på havet på väg mot Europa, uppstod ett akutläge: silikonet började luckra upp sig och släppte. Det visade sig att fabriken bytt leverantör av limmet. Sändningen fick kallas tillbaka.

Nu säljs Flic-knappen på Designtorget och Media Markt och kostar 399 kronor. Shortcut Labs har en fungerande organisation av säljare, marknadsförare – nästan alla från KTH. På kontorets väggar hänger foton där kändisar som Prins Daniel och Apples medgrundare Steve Wozniak poserar med Flic-knappen.

Och kopiorna har redan börjat dyka upp. Flera stycken. Därför bygger Flic sitt varumärke och har inlett samarbete med flera storföretag: Spotify, Volvo, Bosh, Logitech och den internationella pizzabagaren Domino, vars Flic-knappar ska få kunderna att trycka på sina beställningar så fort pizza-suget slår till.
– Vi är först och vi använder vårt försprång till att skapa ett starkt varumärke, säger Pranav Kosuri.

Text 
Thomas Heldmark
Foto 
Håkan Lindgren