Vattenkraften i Sverige är i stort sett färdigbyggd. Numera gäller främst uppgraderingar av befintliga kraftverk, små som stora anläggningar, för att de ska kunna möta framtidens behov av reglerbarhet.

Det är när produktionen av vind- och solenergi är så låg att den tillfälligtvis inte räcker till för landets elförsörjning som behovet av reglerkraft uppstår. För den viktiga reglerkraften står vattenkrafts-dammar och deras reservoarer.

– Inför att kärnkraften ska fasas ut inom ett par decennier så måste här finnas extra reglerkraft att ta till, särskilt för snabba produktionsändringar, säger Anders Wörman.

Europa kan redan i dag sägas ha ett väl sammanbyggt elnät, och enligt forskare skulle vattenkraften i Sverige i framtiden kunna fungera som ett jättelikt batteri för lagring av reglerbar energi.

Själva energilagringen kan sägas bestå av vattnets potentiella energi – alltså de samlade mängder vatten med fallhöjd som ligger redo att släppas på vid behov, för att driva turbiner som alstrar ström.

– Enligt beräkningar kan hälften av ett års elproduktion i vattenkraftverk (totalt 35 twh, terrawattimmar per år) lagras i kraftverkens dammar, säger Anders Wörman.

I dagsläget produceras årligen 65 TWh i svenska vattendrags kraftverk, men enligt en ny ännu opublicerad rapport som KTH och SMHI står bakom är den samlade resursen i alla landets vattendrag egentligen närmare 170 twh.

– Allt är förstås inte utbyggbart, vi ska ta miljö- och politiska hänsyn och det måste få finnas naturliga vattendrag.

Han berättar att vattenkraften till en början inte reglerades med hjälp av dammar – det var ”Run of the river” som gällde, alltså direktanvändning av den kraft som floden producerade genom sitt naturliga flöde.

– Tyvärr gjordes stora, alltför brutala ingrepp i naturen när den svenska vattenkraften byggdes ut, men i dag vet vi mer om effekterna, säger Anders Wörman.

Enligt lag är numera fyra stora älvar skyddade från vidare utbyggnad – det är Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven.

– Nu satsar vi i stället på att förbättra de befintliga kraftverken och förvaltningsplanerna för regleringen. Bland annat kan energieffekten ökas rent tekniskt på platser där det spills vatten vid sidan om, säger han.

Enligt Anders Wörman skulle samhället vinna mycket på att den befintliga vattenkraften i Sverige synkroniserades.

Om det exempelvis finns mycket vatten i en älv en period, så kan den stora el-tillgången kompensera läget vid ett för dagen lågt vattenflöde i en älv i en annan del av landet.

– I dag fattar varje vattenkraft-ägare egna beslut kring eldistributionen. Om producenterna i stället samarbetar så slipper elkunder drabbas om den lokala, förnybara elproduktionen blir tillfälligt lägre, som när det exempelvis är vindstilla, säger Anders Wörman.

VATTENKRAFTENS SVENSKA HISTORIA

De första statliga första vattenkraftverken började byggas i början av 1900-talet, bland annat i Dalälven, och i dag finns kraftverk i nästan alla svenska älvar. I Dalälven finns numera 35 kraftstationer och ett tiotal stora reservoarer/dammar.

FORSKARSAMARBETEN KRING VATTENKRAFT

I en övergång från fossila bränslen till förnybar energi blir vattenkraften allt viktigare för många länder, och bland annat i Afrika, Sydamerika och Asien byggs vattenkraften ut stort.

  • KTH Vattendragsteknik samarbetar sedan flera år tillbaka med Tsinghua University i Peking, Kina, bland annat genom adjungerade professorer, exjobbsutbyte och kinesiska gästforskare.
  • Forskarsamarbete sker även med NTNU, Norge, där genom stöd från norska staten och i Sverige med stöd från industrin och Svenska Kraftnät.
  • Forskare vid KTH och Luleå tekniska universitet undersöker inom det strategiska forskningsprojektet STandUP i samarbetsprojekt bland annat hur dammar påverkas av ökad reglering.
Text 
Katarina Ahlfort
Illustration 
Anders Westerberg