Elisabeth Ekener tycker fler forskare borde vara ute på nätet och sprida kunskap baserad på evidens och vetenskap.
Men det tar tid att bemöta inlägg, som ibland kommer från nättroll.

Elisabeth Ekeners engagemang i frågan om faktaresistens hänger ihop med hennes forskningsområde om hållbar utveckling.

Den 22 april 2017 hölls ”March for Science”, en serie demonstrationer som startade i Washington och pågick i över 600 städer runt om i världen för att värna om vetenskap.

Marschen arrangerades av forskare och organisationer med målet att visa stöd för vetenskap och forskning, och för att politiska beslut borde vila på evidens och forskningsbaserad kunskap.

I Sverige arrangerades marschen på fem platser runtom i landet; i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå.

Jag vill visa vikten av att ha ett vetenskapligt angreppssätt när man ser vad som dyker upp i flöden på sociala medier.

Elisabeth ekener

– Den stora drivkraften i USA var Donald Trump och hans alternativa fakta i klimatfrågan, men i Sverige var ”March for Science” inte direkt kopplad till honom – det handlar om att värna forskning över huvud taget inom alla områden. Marschen är en politisk obunden manifestation, säger Elisabeth Ekener.

När hon blev tillfrågad att vara en av initiativtagarna till ”March for Science” i Stockholm våren 2017 kände hon direkt att hon ville engagera sig.

– Jag vill visa vikten av att ha ett vetenskapligt angreppssätt när man hör vad som pågår och ser vad som dyker upp i flöden på sociala medier.

Hon menar att den här diskussionen även behövs i Sverige.
I somras var hon inbjuden till Almedalen av EU kommissionen och Stockholm Environment Institute för att debattera filterbubblor och faktaresistens.

Debattörer talar om systemkollaps

– Internet har inga gränser. Vi har den typen av propaganda även här. Både i Sverige och i övriga Europa finns populistiska aktörer som spelar på människors oro, rädsla, misstänksamhet. Och gärna sprider desinformation och ger ett förenklat budskap som lösning på problemen, säger Elisabeth Ekener.

– Olika debattörer talar om systemkollaps. Jag upplever inte att de här attityderna finns representerade i regeringen såsom de gör i USA, men det gäller att stämma i bäcken. För det som skrivs på internet påverkar opinionen och kan därför påverka utgången av ett val precis som vi har sett i USA, säger hon vidare.

Hon ser likheter mellan dagens alternativa fakta på klimatområdet och den forskning som tobaksindustrin finansierade under lång tid, och som försenade insatser som kunnat skydda människors hälsa med 20 år.


– Det går att dra tydliga paralleller till hur oljebolagen arbetar med klimatfrågan i dag. Därför är det så viktigt att vi forskare står upp för vetenskapen innan det är för sent.

Elisabeth Ekener har tagit på sig en roll som inte direkt ingår i hennes yrkesroll på KTH: att bemöta ovetenskapliga påståenden i bland annat klimatfrågan på sociala medier, särskilt på Facebook.

– Alla diskussioner blir i dag så multiplicerade på grund av de sociala medierna. Det ger en enorm möjlighet. Det var svårt tidigare att få en insändare publicerad i en tidning. Och att få skriva på exempelvis DN Debatt är ju bara förunnat en liten grupp. Nu kan plötsligt alla göra sin röst hörd.

Riktar sig inte till "rena klimatförnekare"

– Det är i grunden fantastiskt. Men risken är att människor inte är vana vid att värdera information och se olika perspektiv, och där tror jag att vi som forskare kan bidra mycket med vårt vetenskapliga angreppssätt för att höja kvaliteten på det samtalet.

Enligt Elisabeth Ekener innebär det också att kunna ompröva kunskap när nya fakta kommer fram.
– Det är som att bygga en tegelvägg. I forskningen bygger man vidare på befintlig kunskap, men ibland måste man riva väggen och börja om på nytt.

En del av förnekarna av klimathotet kommer med aggressiva inlägg, men Elisabeth Ekener försöker alltid att hålla sig till sakfrågan och bemöta inläggen med fakta.

– Jag vill absolut inte höja tonläget, utan försöka formulera mig positivt. Det finns en bred konsensus bland forskare världen över att det som människan gör påverkar klimatet på ett allvarligt sätt, och det berättar jag om.

– Egentligen riktar jag mig inte till den lilla grupp som är rena klimatförnekare, utan till den övriga gruppen som är obeslutsamma och egentligen bara hänger på. Det är dem jag hoppas nå med mina fakta.

  "Fler forskare borde vara ute på nätet och sprida kunskap baserad på evidens"

Arbetet tar mycket tid och Elisabeth Ekener får en känsla av att hon ibland slåss mot nättroll. Ofta dröjer det bara några sekunder innan det kommer en kommentar på ett inlägg som lagts ut på någon av sidorna hon följer, och det är ofta samma namn som återkommer.

– Jag går inte in på deras profiler och försöker kolla om de finns i verkligheten, men det verkar som om en del har betalt för att snabbt kunna sprida sina åsikter. För oss som jobbar ideellt med det här är det ganska tidskrävande att försöka hålla jämna steg.

– Det är ju forskarnas tredje uppgift att nå ut med kunskap. Ofta publicerar vi oss i vetenskapliga tidskrifter som är låsta, och skrivna på engelska med många svåra facktermer. Då når vi inte den stora allmänheten. Internet ger egentligen ett gyllene tillfälle att nå ut, säger Elisabeth Ekener.

Elisabeth Ekener tycker fler forskare borde vara ute på nätet och sprida kunskap baserad på evidens och vetenskap.

– Men det krävs en styrning, för trådarna kan bli långa och debatten kan gå över styr. Därför har jag valt att försöka skriva mina kommentarer i en korrekt ton och att inte följa tråden i det oändliga.

Elisabeth Ekener känner ofta igen ett tiotal andra debattörer som står på samma sida som hon, trots att hon aldrig har träffat dem i verkliga livet eller vet vilka de är.

– Det finns en del som hävdar att man över huvud taget inte ska bemöta nättrollens kommentarer på Facebook för att algoritmerna då gör att deras inlägg får mer spridning och uppmärksamhet. Samtidigt tycker jag att det är min plikt att göra det, och att ge mig in i samhällsdebatten, eftersom social hållbarhet är en viktig aspekt av min forskning.

– Det kräver att man har ett samhälle där beslut fattas och grundas på vetenskap. Nu har vi en tydlig meritokrati, där politiska beslut fattas efter utredningar som bygger på vetenskapliga fakta. Sedan är det förstås alltid en politisk kohandel i riksdagen.

– Men om vi börjar förlita oss till propaganda och alternativa fakta, då hotas hela det demokratiska samhällsbygget.