Fler fakta

Strinnings formgivning

1949 korades String vinnare bland 194 tävlingsbidrag från hela världen.
Till en början kallade paret Strinning hyllan för Sing, men i samband med att de lämnade in den till tävlingen bytte makarna dess namn till String. De första åren såldes den emellertid som BFB-hyllan.

1953 släppte String den fristående Stringhyllan på marknaden.
Utöver prissumman på 1000 kronor fick Nisse och Kajsa Strinning också en royalty på 25 öre per såld gavel, vilket på sikt skulle göra dem rika. (Källa: Svenskt biografiskt lexikon)

Platt paket. Stringhyllan är ritad så att gavlar och hyllplan ska ha samma mått och därmed kunna levereras i ett platt paket – långt innan andra möbeljättar kom på samma sak.

Nisse Strinning. Foto: Kalmar konstmuseum

Kajsa Strinning år 2010. Foto: Eget arbete

Många av oss har den i våra hem, och antagligen har våra föräldrar också haft den.
Mer än 60 år efter att Stringhyllan gjorde sitt intåg på marknaden är den vitalare än någonsin.

Men föga anade nog Nisse Strinning att det var en blivande världssuccé han fick idén till ”i ett mycket hemligt litet rum, där man gärna vill vara ensam och filosofera”, som Rebecka Tarschys berättar i boken "String pocket", en exposé över hyllans födelse och historia fram till i dag.

Under sitt toalettbesök slogs Nisse Strinning plötsligt av tanken att gavlarna skulle bestå av stegar och på dem skulle flyttbara hyllplan av träfaner placeras.

Ståltråd i konstruktionen

Designen gör att bokstöd är onödiga, eftersom de yttersta böckerna hålls upp av respektive gavel, vilket då inte var så vanligt när det gällde vägghyllor.

Nisse Strinning hade en förkärlek för ståltrådskonstruktioner, och gavlarnas material var i sig inget nypåfund.

Samma typ av konstruktion hade han skapat i en annan av sina nyligen tillverkade produkter, diskhyllan Elfa, som då gjordes som en uppgift på KTH – och i dag har sålt i miljontals exemplar.

Diskhyllan Elfa lade grunden inte bara till företaget med samma namn – uppbyggt av Arne Lydmar som var gift med Nisses kusin Britta – utan också till hela det trådsystem som har gjort Elfa världskänt.
Och som, liksom Stringhyllan, säkerligen ryms i många av våra hem än i dag.

Designduon möttes på KTH

Drömmen om att bli arkitekt väcktes tidigt, berättar Svenskt biografiskt lexikon, och redan i unga år deltog Nisse Strinning i en amatörtävling i att rita en villa. Han vann inte men bidraget uppmärksammades.

De därpå följande arkitektstudierna på KTH ledde inte bara till att Nisse Strinning utvecklade sitt öga för god och funktionell form. Dessutom fann han i kurskamraten Kajsa sin blivande hustru.

Tillsammans blev de ett bra team som kompletterade varandra och bestämde sig för att lämna in hyllan till den tävling om en ny bokhylla som Bonniers folkbibliotek tillsammans med Svensk slöjdförening utlyste 1949.

Bland de 194 inskickade bidragen vann paret Strinning tävlingen och snart hade hyllan en plats inte bara i varje hem utan också i kontorsrummen i FN-skrapan i New York.

Att Nisse och Kajsa Strinnings hylla efter några år i träda i dag lever vidare och åter har tagit marknaden med storm är till stor del Peter Erlandssons förtjänst.

Hans fru som drev en designbutik fick år 2005 besök av en kund som ville köpa en Stringhylla.  Problemet var att företaget som hade rättigheterna till hyllan just hade gått i konkurs, och därför fanns det inte några hyllor att beställa.

"Hylljäveln"

Det fick Peter Erlandsson att tillsammans med sin vän Pär Josefsson börja fundera, och eftersom de båda var intresserade av design bestämde de sig för att kontakta Nisse Strinning och köpa rättigheterna för att nyproducera, utveckla och sälja hyllan.

– Han blev glad. Jag tror att han tyckte att det var fantastiskt att någon åter såg potentialen i Stringhyllan, eller hylljäveln som han själv hade börjat kalla den, säger Peter Erlandsson.

De målade den klassiska hyllan vit och visade upp den på H05-utställningen i Helsingborg, 50 år efter att originalet visats där för första gången.

Nu skulle såväl gavlar som hyllplan få fler färger och därmed nya möjligheter att passa i fler hem. Marknaden svarade snabbt.

Engagerad 95-årig formgivare

På ett år vände String Furniture det svala intresset och fördubblade försäljningen från 400 000 kronor till 800 000 kronor. Året därpå nådde försäljningen 4,3 miljoner.

– Nisse blev nog lite chockad när han såg att det började hända grejer igen. Inte heller han hade någon aning om att det skulle bli så här stort, konstaterar Peter Erlandsson och beskriver Nisse Strinning som engagerad och redig fram tills han år 2006 gick bort 95 år gammal.

– Han kallade oss alltid för pojkarna. Ja, vi var 44 år när vi tog över men för honom var vi väl parvlar. Men vi hade ett bra samarbete. Han brukade faxa olika ritningar till oss. Framför allt ritade han stolar som han ville att vi skulle producera.

– Han kom till oss med en skiss på en stol som han ville skulle bli ännu bättre än Arne Jacobsens klassiska stol Myran. Därför kallade han den för Myrdödaren.

– Även hans fru Kajsa hade en jäkla kraft, och det är viktigt att komma ihåg hennes roll i utvecklingen och att de vann priset för Stringhyllan tillsammans.

Luftig design ligger i tiden

I dag, 13 år senare, har företaget utökat sitt sortiment med nya sorters hyllor och fällbord.
Dessutom har företaget återlanserat de gavlar av plexiglas som tidigt slutade tillverkas eftersom det blev för dyra och därför fram till nyligen var en raritet.

String säljs världen över, senaste året till ett värde av 201 miljoner kronor. Knappt hälften – 48 procent – säljs på den svenska marknaden och resten går på export, framför allt till Skandinavien, Tyskland och England.

Bolaget har också ett dotterbolag i Japan och ska inom kort också etablera sig i USA. Förklaringen till framgången är ganska enkel, menar Peter Erlandsson.

– Stringhyllan har en historia och det är en snygg, minimalistisk skandinavisk design. Dessutom ger gavlarna den en luftig känsla vilket ligger i tiden nu när människor i städerna bor mer trångt, och det gynnar så klart oss.

– På en liten yta blir den inte lika påträngande som en massiv hylla, och eftersom även unga har råd att köpa den så finns det en återväxt.

Den sista produkt som Nisse Strinning ritade för String var den lite mindre hyllan String Pocket som i dag säljs i 75 000 exemplar om året.

Hyllans själ

Nu är både han och hustrun Kajsa borta, men Peter Erlandsson och Pär Josefsson fortsätter att utveckla deras livsverk.
Nya delar kommer till, och ambitionen är att människor ska kunna köpa ett helt koncept och inte bara en enstaka hylla.

Allt görs i ett nära samarbete med ett fåtal arkitekter och formgivare för att behålla hyllans själ. Frågan är vad Nisse Strinning hade sagt om dagens utveckling.

– Jag tror att han hade tyckt att det var fantastiskt. Det finns inget annat svenskt möbelföretag som har varit i närheten av den utveckling som vi har haft med string-produkterna. Stringhyllan var unik när den kom och den har hjälpt till att sätta svensk ”Scandinavian” design på kartan.