fakta

Olle Bälters tips vid promenadseminarier


1.    Dela in studenterna i mindre grupper med två till fyra personer i varje. Det är viktigt att de kan gå bredvid varandra.

2.    Utse en ordförande som ser till att alla i gruppen håller sig till ämnet, hinner diskutera alla punkterna för seminariet och att alla studenter kommer till tals.

3.    Gå runt och lyssna på diskussionerna. Inflika frågor och kommentarer.

4.    Samla då och då ihop hela gruppen för en genomgång. Den kan handla om diskussionerna eller om vad forskningen har kommit fram till inom området.

5.    Se till att promenaderna varar mellan 20 och 40 minuter.

6.    Gå i ett trafiksäkert område som exempelvis en park.

7.    Undvik att gå i regn eftersom paraplyer och regnkläder gör att man hör varandra sämre.

8.    Låt studenterna ha vetorätt om de inte vill gå en promenad. Om någon är sjuk, har skavsår eller för litet kläder blir promenaderna bara jobbiga.

Allt började en vacker vårdag i mars 2014. Olle Bälter skulle hålla ett seminarium för studenter i medieteknik. På grund av sjukdom var flera studenter borta. Samtidigt hade personalen på skolan för datavetenskap och kommunikation en stegtävling.

– Eftersom det var fint väder tänkte jag att vi kunde gå ut och hålla seminariet utomhus medan vi promenerade på Norra Djurgården i Nationalstadsparken intill skolan, berättar Olle Bälter.


Efter seminariet
var studenterna mycket entusiastiska. De kände att de hade kommit i gång och diskuterat mycket mer med varandra än vanligt. De elever som i vanliga fall hade svårt att komma till tals på seminarier inomhus hade plötsligt lättare att prata när de var i mindre grupper och rörde på sig.

Olle Bälter upptäckte att studenterna över lag tog mycket mer initiativ ute under promenadseminarierna än inne i föreläsningssalen.

– Inomhus väntade de hela tiden på klartecken från mig, men när de kom ut började de diskutera på egen hand. Det gjorde att även mitt jobb blev lättare. I stället för att försöka få alla att delta i diskussionen så löste det sig automatiskt.


Redan de gamla grekerna promenerade när de undervisade, både vid Platons Akademi och vid Aristoteles Lykeion (gymnasium; en offentlig lokal avsedd för kroppsövningar, reds anm.)
– Många forskare har märkt nyttan av att gå en promenad när de behöver grubbla över ett problem. När man promenerar frigörs tankarna, menar Olle Bälter.

Forskning visar också att fysisk aktivitet är stimulerande för hjärnan. Blodflödet ökar och det optiska flödet, synintrycken, påverkas. En studie från Stanford har fastslagit att rörelse påverkar kreativitet positivt och att effekten blir ännu bättre utomhus än inomhus.

– Många studenter säger att de känner sig piggare för att de har fått frisk luft under seminariet. Det är ju bra när de ska in på nästa föreläsning.


I vår tid när vi är alltför
stillasittande både på jobbet och på fritiden ger också promenaderna en hälsoeffekt. Plötsligt har studenterna promenerat i 40 minuter under en föreläsning.

Nu har Olle Bälter promenadseminarier några gånger per månad. Han delar in studenterna i grupper med två till fyra personer i varje.

I varje grupp utser han en ordförande som ska se till att de håller sig till ämnet, hinner diskutera alla frågor som ska avhandlas under promenaden, samt att alla får ordet.

Själv förflyttar läraren sig mellan grupperna och lyssnar, inflikar kommentarer och ställer frågor.
Det är viktigt att studenterna i de olika grupperna går så att de verkligen kan prata med varandra. Det ska vara ett lugnt tempo så att alla hänger med. Det är inget träningspass.

Men alla seminarier lämpar sig inte att ha utomhus.
– När studenterna är i inlärningsfasen så undervisar jag inne i föreläsningssalen. Men när de har läst på ordentligt om ett ämne och det gäller att diskutera och komma med åsikter, då fungerar det jättebra att promenera.

– Med jämna mellanrum under promenaderna samlar jag också ihop hela gruppen och går igenom exempelvis vad forskningen säger inom ett visst område. Om jag har hört någon intressant åsikt när jag har lyssnat på diskussionerna så kan jag också lyfta fram den då.

Studenterna har bland annat diskuterat filterbubblor och koldioxidavtryck efter att de själva har fått ta reda på hur stort deras koldioxidavtryck är.

– Jag har använt promenaderna vid de programintegrerande kurserna på datateknik och medieteknik. Även masterstudenterna i en vetenskapsteorikurs har promenerat ibland, liksom exjobbsgrupper.

När KTH:s interntidning Campi skrev om Olle Bälters promenadseminarier i slutet av 2014 började även andra lärare vid skolan för datavetenskap och kommunikation använda sig av dem.

– Nu är vi minst 12 lärare som promenerar. Vi går ute året om, men när det regnar brukar vi stanna inne. Det är så svårt att höra varandra med paraplyer och uppfällda regnhuvor.

– Jag har gett de som inte vill gå promenaderna vetorätt, så om någon är förkyld, har skavsår eller för litet kläder stannar vi inne. Men för det mesta är studenterna väldigt positiva till att gå ut.
Hur gick det då med stegtävlingen? Jo, ganska bra. Olle Bälter kom trea.