fakta

Magnus Groth

Ålder: 54 år
Bor: I Stockholm
Familj: Fru och tre barn
Fritidsintressen: Segling och vintersporter som långfärdsskridskor och skidåkning.

Magnus Groth beskrivs av medarbetare som en genuin och jordnära chef som gärna cyklar till jobbet. När vi träffas är han inte särskilt intresserad av att tala om sig själv.
Han vill hellre att intervjun ska handla om arbetslivet i ett stort globalt bolag som Essity, så att ingenjörs-studenter får upp ögonen för det när de ska välja karriär.

LÄS MER: Panta bort sopbergen

– Det är kanske mer hippt att jobba med digitala lösningar på Spotify, men även företag som Essity behöver utveckla många digitala tjänster.
– Bara i Sverige har vi 500 ingenjörer som utvecklar våra produkter. I ett sådant här stort företag kan man också få jobba med olika saker både inom utveckling, produktion, sälj- och logistik.

Själv hade Magnus Groth aldrig kunnat tro att han skulle sitta som vd för ett globalt hygienbolag när han gick på KTH.
– Nej, vem drömmer om att sälja toalettpapper när man går på KTH, skojar han.

På huvudkontoret i centrala Stockholm med en hisnande utsikt är det lätt att se vad Essity tillverkar. Överallt finns förpackningar med blöjor, sanitetsbindor, inkontinensskydd, toalettpapper och behållare med pappershanddukar.

Hygienområdet växer över hela världen i takt med att befolkningen blir allt äldre och att många människor lyfter sig ur fattigdom.
Essity säljer sina produkter i 150 länder, har fabriker i 60 och 48 000 anställda runt om i världen. Sedan delningen från SCA i juni 2017 har det gått väldigt bra.

Vi går runt och tittar på Essitys produkter på huvudkontoret. Hållbarhetschef Kersti Strandqvist gör oss sällskap.
– Eftersom vi tillverkar engångsartiklar är hållbarhetsfrågorna viktiga för oss. Blöjorna, inkontinensskydden och bindorna görs allt tunnare och mindre för att spara på råmaterialet pappersmassa, samtidigt som de fungerar lika effektivt tack vare produktutveckling, berättar Kersti Strandqvist.

För att inte slösa på servetter och toalettpapper sätts de i behållare där man bara får ut en i taget. Det visar sig minska användningen med 25 procent.
Och genom att pressa ihop pappershanddukar i en behållare som rymmer 250 procent mer så minskar också transporterna och därmed miljöpåverkan.

Kompakta hushållspappersrullar leder till 30 procent mindre förpackningar, vilket minskar trucktransporterna med 36 procent och leder till 8 procent mindre utsläpp av växthusgaser under produktens hela livscykel.

Essity har som mål att minska koldioxidutsläppen vid produktionen med 20 procent till 2020. Många fabriker runt om i världen drivs med biobränsle. Vattenåtgången ska minskas med 10 procent.

– Våra fabriker ligger vid vattnet, så det är inte så att vi tar vattnet, utan det går ju runt i ett kretslopp. Men om vi minskar vattenåtgången så minskar vi energianvändningen för att pumpa vattnet och sedan rena det, menar Kersti Strandqvist.
Allt avfall från produktionen ska också tas tillvara och återanvändas från 2030.

Men vad gör man med sopberget som skapas när användarna slänger sina bindor och engångsservetter?
– Som det är i Sverige och Nordeuropa förbränns det ju, och då är det inget stort problem, eftersom det här från början är en spillvara från skogsbruket.

– 40 procent av fiberinköpen kommer från returfiber som alltså är återvunnet, men vi kan inte använda det till intimprodukterna som av säkerhetsskäl måste komma från ny pappersmassa. Tekniken för att återvinna till exempel dambindor finns redan i dag, men vi får inte använda det återvunna materialet i den produktionen. Däremot tillverkar vi toalettpapper av återvunna pappershanddukar i ett pilotprojekt i Nederländerna och Tyskland, säger Kersti Strandqvist.

I höstas förvärvades också det tyska medicintekniska bolaget BSN medical. Så nu finns också allt för sårvård, kompressionsmaterial och ortopediska hjälpmedel med bland Essitys produkter.
Idag har Essity drygt 100 miljarder i omsättning, 11 miljarder i vinst och aktiekursen går rätt upp. Men Magnus Groth vill inte ta åt sig äran för framgången.

– Nej jag tror att det blev väldigt bra att SCA renodlade sin skogsverksamhet och att vi fick gå fullt ut åt hygienhållet. Bägge bolagen har tjänat på uppdelningen. Sedan är ju företaget i första hand de anställda som gör ett jättebra jobb.

Hans nyfikenhet och öppenhet har tagit honom till många olika branscher.
Ett tag funderade han på att gå i sin fars Carl-Gustav Groths fotspår – Carl-Gustav som var professor vid Karolinska Institutet och en av pionjärerna i världen med att utföra transplantationer.
På 1960-talet var han med och gjorde de första lyckade levertransplantationerna på människa i Denver, och Magnus Groth bodde en del av sin barndom i USA.

Men när han skulle välja utbildning blev det i stället skeppsbyggnad på KTH eftersom han alltid har varit intresserad av segling.
Det blev aldrig något arbete inom skeppsteknik, men Magnus Groth har fortfarande planer på att rita en egen segelbåt någon gång i framtiden.

Magnus Groth tog parallellt med KTH-utbildningen en civilekonomexamen på Handelshögskolan, och Handels ledde honom vidare till en karriär inom Boston Consulting Group.
Därifrån kom han in på energiområdet. När han började på Vattenfall 1994 skulle bolaget privatiseras och elmarknaden avregleras.

– Det var en spännande tid, även om det aldrig blev någon privatisering.
Efter några år blev han Norden-chef på Enron, för att sedan komma tillbaka som chef för affärsutveckling på Vattenfall innan han rekryterades som vd för kärnkraftbolaget Studsvik.
– Jag var där precis vid finanskrisen och Fukushima-olyckan i Japan 2011 så det var en turbulent tid med stora utmaningar för kärnkraftbolaget.

År 2011 blev han head-huntad som chef för SCA:s konsumentprodukter i Europa. I fyra år bodde han i München, innan han fick en vecka på sig att flytta hem till Sverige 2015.
SCA var då i kris, till följd av granskningen av bolagets användande av affärsflyg och representationsjakt.

Magnus Groth hämtades hem som ny vd efter att dåvarande vd och styrelseordförande hade avgått.
– Jag flyttade hem i mars 2015, men min fru och barn blev kvar i Tyskland skolterminen ut.
Magnus Groth tvekade aldrig att tacka ja till jobbet.

LÄS MER: Värderar husen till halva inköpspriset

– Jag hade varit chef för en tredjedel av bolagets verksamhet så det kändes naturligt för mig att säga ja. Jag visste också att SCA i grunden är ett bra bolag med bra människor, så då är det inte svårt att återupprätta förtroendet.

De första 100 dagarna reste Magnus Groth runt i Sverige och världen och träffade, pratade och lyssnade på medarbetarna. Flygverksamheten och jaktanläggningen såldes.
Enligt en artikel som tidningen Chef byggde på anonyma intervjuer med medarbetarna steg förtroendet snabbt för Magnus Groth.

Han upplevs som rak och tydlig i sin kommunikation, har samtidigt lätt för att delegera och lita på medarbetarna och tar ut svängarna i rekryteringarna.

– Det viktigaste en chef ska göra är att välja sina närmaste medarbetare och hjälpa dem att nå sin fulla potential. Det är viktigare än något annat. Om de i sin tur väljer bra medarbetare så sprider det sig här genom hela bolaget på alla nivåer och gör helheten oslagbar.

– Det är viktigare än strategi och organisation. När jag rekryterar tittar jag alltid på om personen i fråga har gjort bra resultat.