Den smarta tröja som Mikael Forsmans forskargrupp har utvecklat mäter och varnar för rörelser och ställningar som riskerar att leda till belastningsskador.

Den ser ut som en alldeles vanlig åtsittande T-tröja. Men när Mikael Forsman, iklädd den smarta tröjan, flyttat omkring böckerna på högsta hyllan i bokskåpet en lång stund får han en liten men distinkt vibrationssignal från en givare på armen.

– Signalen talar om att jag arbetat för länge med armarna så här högt uppsträckta, en ställning som på sikt riskerar att ge upphov till skador i skuldran, förklarar han.
Samma sak händer när han stått nerböjd och sorterat böcker på lägsta hyllan en lång stund: tekniken reagerar på att ryggen varit böjd i en påfrestande vinkel alltför länge. 

Mikael Forsman är professor i ergonomi på KTH och Karolinska institutet. Han har ägnat en stor del av sin forskning åt att utveckla och använda teknik inom ergonomin.

Belastningsskador är ett stort problem, näst psykiska besvär den vanligaste orsaken till arbetsrelaterad sjukfrånvaro idag, påpekar han. 

– Arbetare i tung industri och livsmedelsindustrin samt vårdpersonal är några av de yrkesgrupper som är mest drabbade. Men även bland butikspersonal, frisörer och städare är belastningsskador vanliga.
Inom företagshälsovården har Mikael Forsman framförallt intresserat sig för de metoder som används för att mäta risken för belastningsskador vid olika arbetsmoment.

Vanligtvis gör en ergonom den bedömningen efter observationer med utgångspunkt från en systematisk metod som kan liknas vid en checklista.

Men när olika ergonomer bedömer samma arbetsmoment kommer de ofta fram till skilda slutsatser gällande risken.

Det var så idén till den smarta tröjan föddes. För i grunden är den framförallt ett mätverktyg. Finessen med tröjan är dess små måttsydda fickor som rymmer små sensorer.

Sensorerna mäter vinkeln på armar eller rygg i förhållande till ett nolläge och skickar all data via bluetooth till en smart telefon.

– Man kan till exempel se vilka arbetsstationer i en monteringsfabrik som riskerar att ge skador – och göra något åt det, påpekar Mikael Forsman.

Till exempel förändra arbetsorganisationen, så att montörerna inte växlar mellan stationer med samma typ av belastning, eller förbättra maskiner och verktyg.

Den smarta tröjan är än så länge en prototyp, men har redan testats flera gånger. Till att börja med främst som ett smidigt sätt att mäta och samla in uppgifter om belastningen. 

Nästa steg blev att ge tröjbärarna direkt feedback via hörlurar som kopplats till telefonens app. Den modellen har bland annat testats på Volvo och Scania.

Så funkar den smarta tröjan

Den smarta t-shirtens smarthet ligger i sensorer placerade i små fickor på tröjans ärmar och rygg.

Sensorerna mäter armarnas och ryggens vinkel i förhållande till utgångsläget när tröjbäraren står rakt, med armarna utefter sidorna.

Sensorerna skickar mätdata via Bluetooth till en smart mobil som lagrar uppgifterna.

Mobil-appen reagerar om tröjbäraren blir kvar i en påfrestande ställning alltför länge, och skickar då en signal till en vibrator som ger bäraren en taktil påminnelse om att korrigera arbetsställningen.

Med hjälp av elektroder som är insydda i tröjan mäts också bärarens puls och andningsfrekvens.

I klädteknikpaketet ingår även handskar för att mäta vibrationer och handledshastigheter.

Den uppkopplade tröjan har tagits fram i ett Vinnova-finansierat pilotprojekt, i samarbete med Snickers Workwear, ett flertal högskolor och näringslivspartners.

Utvecklingsarbetet fortsätter nu i ett längre projekt finansierat av AFA Försäkring.

Modellen som ger feedback med hjälp av vibrationer har också testats på Scania och kommer senare i vår även att testas av 60 butiksanställda i ICA Sollentuna. 

Tröjan har fått positiva omdömen av användarna, de flesta har tyckt att det går bra att arbeta i den och att de haft nytta av den feedback de fått.

Med hjälp av tröjans tekniksystem ska människor alltså kunna få påpekanden och varningssignaler som hjälper dem att kontinuerligt korrigera sin arbetsställning, för att undvika skador.

– När jag disputerade i ergonomi på 1990-talet var inställningen att vi människor är bra som vi är, det är arbetet som ska anpassas till oss - enbart. Numera tänker jag mig att det måste till en slags kompromiss.

Det betyder inte att vi ska dra ner på ansträngningarna för att anpassa arbetsplatser, verktyg och arbetsorganisation, poängterar Mikael Forsman.

– Men om vi ska kunna närma oss en nollvision för arbetsskador så krävs satsningar på arbetsteknik, träning och friskvård.
– Det måste gå att komma dithän. Man ska ju inte behöva få ont av arbetet.