Projekt Södertörnsmodellen har tre huvudmål:

  • Att identifiera och analysera metoder och indikatorer för en hållbar stadsutveckling.
  • Att ta fram nya innovativa lösningar genom samverkan mellan aktörerna (det vill säga åtta Södertörnskommuner, SKL International, samt privata byggoch konsultbolag.)
  • Att utveckla, testa och utvärdera verktyg för att öka medborgarinflytandet.

Berit Balfors, professor på KTH:s institution för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, är koordinator för Södertörnsmodellen.

Arbetet ska utföras med hjälp av cirka tio delaktiviteter, eller testbäddar som de kallas.

Bland aktiviteterna ingår bland annat utveckling av Flemingsbergs stationsområde och Tyresö centrum. Ett mål är att få med medborgarna tidigare i planerings- och beslutsprocessen, och att få aktörerna att samverka kring markfrågor.

– Det är svårare att få till en hållbar utveckling när många kommuner ska samarbeta. Det finns inte heller lika stort intresse för investerare som när det ska byggas i centrala Stockholm, säger Berit Balfors.

– En viktig uppgift att börja med är att identifiera och lyfta fram alla fina värden som finns på Södertörn. Projektet finansieras av Vinnova och ska pågå i två år, och förhoppningen är att konceptet sedan ska kunna testas utomlands. Bland annat Storbritannien har redan visat intresse.

Text 
Hans Hellberg