fakta

Anna Svensson

Född: Höör
Ålder: 31
Utbildning: Master of Science i Teknisk Design från KTH.
Bor: Hägerstensåsen, Stockholm
Familj: Sambo Pelle; mamma, pappa och bror i Skåne
Karriär: Är idag produktägare på SolTech Energy.
Tidigare produktutvecklare på Ikea, drivit eget företag med bland annat KTH som kund.
Har tillsammans med ett team utvecklat en prototypbil med bränslecell och vätgas som drivmedel, som visades upp för president Obama 2013.
Miljöforskat på Svalbard,
medverkat som talare på Women in Tech-konferensen i Stockholm 2018.
Fritid: Skidor (friåkning), vandring, camping, KTH:s vinklubb Vincollegiet. Nyligen gått med i Innovationspanelen som drivs av KTH Innovation.
Var skulle du vilja installera solceller om du fick välja en känd byggnad? ”Shanghai Tower!”

Leonardo di Caprio gillar dem. Superentreprenören Elon Musk likaså. Och nyligen fick även Kungen som han ville, när han lät installera solpaneler på Stockholms slott. De 1000 m2 solceller som har monterats på taket förväntas täcka runt 12 procent av slottets totala elförbrukning.

KTH-alumn Anna Svensson är produktutvecklare på det svenska företaget SolTech Energy, som specialiserats till att producera solceller integrerade i byggmaterial.
Företagets huvudkontor ligger i Tullinge och är sedan 2015 noterat på Nasdaqbörsen.

Intresset för solenergi har ökat dramatiskt de senaste åren. Dels har effekten blivit bättre, men framförallt har tekniken blivit billigare. Med integrerade lösningar börjar solenergi även bli estetiskt tilltalande.

SolTechs klo är att tillverka solpaneler som är inbyggda i byggnadsmaterialen och därför knappt är synliga.

– Folk tycker att det är fult med solceller på taket och att det hindrar dem från att skaffa solceller. Vi liknar solcellerna vid byggmaterial som redan finns, som till exempel en takpanna, en fasad, ett balkongräcke eller en glasruta.

Tålig takpanna

Den takpanna som Anna Svensson uppfunnit består dels av en metallkonstruktion, dels av en tunnfilms-solcell.

Själva solcellen ligger mellan två laminerade glasskivor. Trots det är takpannan starkare än en vanlig takpanna, och materialet håller att gå på.

Anna Svensson visar en provbit med fönsterglas utrustad med så små solceller i att glaset fortfarande upplevs som genomskinligt.

– Det är semitransparent. Genom att ha solceller i glas blir det möjligt att generera sol-el även från fönster, glasfasader eller från ett glastak, säger hon.

Företaget har precis lanserat sin senaste produkt: fasadpaneler som ger energi.

Trots att en fasad inte håller den optimala 45-gradiga vinkeln mot solen tycker Anna Svensson att det är bra att kunna utnyttja ytan i den utsträckning som går. Och tanken är att det inte ska kosta mer än en putsfasad.

LÄS MER: Glaspannor  solklart!

När Anna Svensson kom till SolTech för tre år sedan hade företaget även vätskeburna system som gav värme, så kallad termisk energi.
Idag satsar man helt på de integrerade lösningar som genererar el.

Visste du att...

...100 kvadratmeter solceller sparar lika mycket koldioxid per år som en svensk snittbil släpper ut om den körs ett varv kring ekvatorn.

Hos SolTech med sina tio anställda får hon göra det mesta, och är inblandad i hela kedjan – från idé via skisser, 3D-filer, konstruktionsritningar, prototyper och användartester till den färdiga produkten. Det passar Anna Svensson, som har blivit något av en solcellskändis.

På en vägg på företaget hänger klipp ur större svenska dagstidningar samt en rad branschtidningar där hon medverkat.
– Solcellsmarknaden exploderar och vi är ännu inte så många kvinnor som utvecklar solceller, förklarar hon.

Även Kina har fått upp ögonen för energislaget och är idag världens största producent av solenergi.
Den traditionella användningen av kol som energikälla har gjort Kinas städer till smogfyllda platser där människorna sällan ser solen.

Miljöutmaningen i landet är gigantisk. Den kinesiska regeringen satsar stort på hållbar energi och det är ingen slump att SolTech startat ett samägt bolag tillsammans med en kinesisk tillverkare och partner, ASP (Advanced Solar Power Hangzhou).

Tillsammans med ASP installerar Soltech solcellerna på de kinesiska kundernas tak, och fortsätter sedan att äga och driva dem.

Kunden gör själv ingen investering, men åtar sig att köpa elen under 20-25 års tid.
– 100 000 megawatt solenergi installerades globalt förra året, och 52 000 av dessa installerades i Kina, berättar Anna Svensson.

Förra halvåret reste hon till ASP:s fabrik i Hangzhou söder om Shanghai en gång i månaden, för att sätta upp en ny ”produktionslina”. Den dåliga stadsluften var tidvis besvärande.

– Det är som ett damm i luften, ungefär som när man sopar gatorna här. Dammet lägger sig först när det regnar. Folk blir helt personlighetsförändrade de dagar som det är blå himmel. De blir så glada.

Återvinns till nya solceller

Solceller har idag en livslängd på 30-40 år.
När SolTechs paneler är uttjänta kan kunden skicka tillbaka dem till företaget, vars leverantörer demonterar och återvinner dem, för att de sedan ska kunna bli nya solceller.

– Ecodesign är något som intresserar mig, att tänka på livscykeln redan i produktionsutvecklingen. Att fundera över materialval, ytbehandling, förpackningsmaterial, och att även försöka undvika limmer, samt reflektera över hur produkten ska återvinnas.

Att designa produkter som är lätta att förstå sig på är viktigt för Anna Svensson.
– Därför har jag försökt likna takläggningen vid en vanlig takpanna, ett format som takläggare redan känner igen – takpannor upplevs ofta som mycket enklare, takläggare känner sig trygga och arbetet går snabbt.

Den som vill få en glimt av möjligheterna med framtidens solpaneler kan bege sig till Vallastaden i Linköping, som är Sveriges största bo- och samhällsexpo.

Där har Skanska monterat semitransparenta solpaneler på en skola. På ett parkeringshus har Peab installerat färgade solceller, och på ett parhus har Myresjöhus lagt solceller integrerade i takpannor.
Anna Svensson skulle gärna se att solceller planerades in tidigare i projekten när man bygger hus.

 - Man kan till exempel förbereda husens syd-sidor och optimera dem för solenergi. Bäst förhållanden får man med en södersida och 45 graders lutning. Då är förhållandet runt 1:1, det vill säga installeras 14 000 kWh så är det också ungefär det man får ut.

Idag köper man ofta solcellerna sist i projekten eftersom man hoppas få den bästa verkningsgraden, berättar Anna.

Men lika viktigt är att välja rätt material beroende på var de ska placeras.
Kisel är exempelvis känsligt mot värme, så tunnfilm är bättre när solcellerna är integrerade.

Dessutom bör man inte kliva omkring på solceller av kisel, då man vill undvika mikrosprickor som gör att panelerna slutar leverera ström.

– Det ska vara rätt solcell på rätt plats!