Håkan Mogren

Håkan Mogren

Ålder: 70 år.
Bakgrund: Doktor i bioteknik på KTH, VD för Marabou, VD för Astra, vice styrelseordförande för AstraZeneca, styrelseledamot i Investor och andra börsbolag både i Sverige och utomlands.
Gör nu: Sitter i styrelsen för flera stiftelser varav 2 Wallenbergstiftelser. Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och Gastronomiska akademin. Är även aktiv som mentor.
Fritidsintressen: Musik, främst klassisk, och litteratur.

Eliza Kücükaslan

Eliza Kücükaslan

Ålder: 32 år.
Bakgrund: Civilingenjör, industriell ekonomi på KTH, konsult på 4C Strategies och Enact Sustainable Strategies, var med och startade Kinneviksbolaget Milvik som VD och landschef för Milvik Ghana.
Gör nu: Arbetar med en egen affärsidé inriktat mot södra Afrika och med konsultuppdrag i Sverige.
Fritidsintressen: Skönlitteratur, resor och vänner.

Vi träffas i hjärtat av företags-Sverige på Investors huvudkontor på Blasieholmen. Håkan Mogren har varit styrelseledamot i Investor, vice styrelseordförande i Astra Zeneca, VD för Astra och innan dess för Marabou.

– Ja, jag är nog en av dem som varit med längst, jag var 32 år när jag blev VD för Marabou, säger han.

Just 32 år är också Eliza Kücükaslan, som i våras utsågs till ”Framtidens kvinnliga ledare” av chefsorganisationen Ledarna. Då hade hon nyligen slutat på Kinnevikföretaget Milvik efter 3 år som VD och landschef i Ghana.

Vad kännetecknar en god chef?
– Kraften, modet att våga ta ett beslut och genomföra det. Det finns inte alltid ett facit, ibland måste man lita på sin intuition. Det är oftast bättre att göra någonting än att inte agera alls, säger Håkan Mogren. – Instämmer. Och att inte agera är också ett beslut som måste kommuniceras. Väljer man till exempel, att inte göra något åt ett förslag från en medarbetare, gäller det att vara tydlig med det och förklara varför, säger Eliza Kücükaslan.

Intuition, eller ”gut-feeling”, är för övrigt ett undervärderat beslutsunderlag tycker Håkan Mogren. Alltför många ropar hellre på fler siffror, fler remisser – även om det inte gör dem klokare – än litar på sin intuition. Men intuitionen är inget hokus pokus, utan en tillgång att räkna med menar han.

– Som jag ser det är intuitionen helt enkelt den samlade erfarenhet man har i sitt undermedvetna. En bra chef måste också lyssna på sina medarbetare och behärska konsten att delegera, det är de bägge fullständigt överens om.

– Den som inte delegerar går under. Men det är en förmåga som är väldigt svår att uppnå, konstaterar Håkan Mogren.

Eliza Kücükaslan säger att hon för egen del alltid har varit noga med att delegera. Men hon erkänner att det stundtals tagit emot.

– Det kräver en del handledning, så det finns en viss startsträcka. Men har man väl klarat av den kommer belöningen – arbetet blir effektivare och samtidigt är det så givande att se folk växa, säger hon.

Så en god chef måste också vara en bra pedagog?
– Ja, det kan man säga. Och framförallt en hel människa som mår bra själv. Man ska ha rett upp sin egen situation så att vardagen fungerar, säger Håkan Mogren.

– Som chef ska man ju vara där för att coacha andra, inte för att själv få bekräftelse, instämmer Eliza Kücükaslan.

Ställs det andra krav på chefer idag?
– Ja, när jag började arbeta kunde chefen luta sig mot sin auktoritet för att driva igenom ett beslut. I dag ställs det högre krav på att chefen ska kunna motivera sina beslut, säger Håkan Mogren.

Något Eliza Kücükaslan har funderat mycket på och jobbat med är hur man bäst för ut företagets värderingar till en vidare krets än de närmaste medarbetarna.

Håkan Mogren känner väl igen problemet. På Astras chefsseminarium ägnade han ofta en heldag åt värderingsfrågor.

– I en stor organisation måste man verka genom andra. Och i ett företag som Astra med 50 dotterföretag är det lätt att någon försöker ta en genväg för att visa sig duktig, konstaterar han.

I Ghana var Eliza Kücükaslan chef för 180 personer. Ungefär en gång i halvåret genomfördes workshops för att engagera medarbetarna och diskutera vad företaget stod för. – Vad vi ville vara för Ghana – jag ville ta det till ett nationellt plan. Jag tycker det är viktigt att uppmärksamma att vi som företag är en del av samhället, att folk får känna att de bidrar faktiskt genom sitt jobb.

Som företagare har du också makt att påverka det samhälle du verkar i, påpekar hon. En möjlighet som Eliza Kücükaslan finner angelägen att ta vara på – speciellt om man arbetar i tillväxtländer.

På den här punkten har Håkan Mogren en del invändningar.

– Jag tror att handel är ett utmärkt sätt att utveckla kulturer. Men om jag säljer läkemedel så är det mitt jobb, jag kan inte ta på mig att samtidigt reformera samhället. Man får inte ducka för att företag är till för att tjäna pengar, säger han.

Den som inte delegerar går under.

håkan Mogren

– Nej, självklart måste fokus alltid ligga på affärsverksamheten. Ju större ekonomiska medel du har, desto större positiv påverkan kan du också ha. Men personligen vill jag ju vara med och påverka till det bättre. Och sätter man upp marknader i låglöneländer måste man kanske expandera sitt ansvar, säger Eliza Kücükaslan.

Men oavsett vilket land chefen verkar i måste hen också vara intresserad av att bygga – och kunna hantera – relationer på alla nivåer. Eliza Kücükaslan påpekar att det gäller relationer till anställda, kunder, samarbetspartners, och i VD:s fall även till företagets styrelse.

När det gäller relationen uppåt i organisationen är det skillnad på att vara VD och chef på någon annan nivå, påpekar Håkan Mogren. Så länge du har en chef över dig kan du, åtminstone ibland, fråga chefen till råds.

Men en styrelse är ingen chef, i den relationen gäller andra spelregler:

– Ställ aldrig frågor till en styrelse! Som vd måste du komma till styrelsen med ett förslag du själv tror på. Ber du styrelsen välja mellan olika alternativ riskerar du att få ett alternativ i knät som du inte tror på, och som du inte vet om du klarar av att genomföra.