fakta

Tre viktiga miljöåtgärder

För att möta miljökraven finns tre huvudsakliga områden som vi måste ta tag i, enligt Anna Kramers:

-Minska bostadsytan

-Dra ner på resandet

-Minska konsumtionen.

fakta

Mistra SAMS

-Ett tvärvetenskapligt program som drivs från KTH av Anna Kramers och Jonas Åkerman, tillsammans med Väg- och Transportforskningsinstitutet VTI.

-Målet är att hitta lösningar på mobilitet och tillgänglighet i stadsmiljö.

-I programmet ingår samarbetspartners som Stockholms stad, Samtrafiken, Trafikverket, Ericsson, Scania och FRAC.

-Projektet startade 2017 och pågår i fyra år.

-Läs mer om SAMS-projektet här: www.sams.kth.se/se

-Läs mer om Stockholms stads smarta projekt här: www.stockholm.se
 

Ett stenkast hemifrån har ditt lokala bibliotek byggts ut till en kontors-hub där du väljer att arbeta några dagar i veckan.
Med hjälp av ett par AI-glasögon har du möte med kollegorna.
När du sedan ska åka och hälsa på mamma på andra sidan stan kollar du i mobilitets-appen om det är bäst att ta en förarlös bil eller bussen.

Scenariot ligger fortfarande en bit bort i tiden, men samtidigt är tiden knapp.
FN räknar med att år 2050 bor nästan 70 procent av världens befolkning i städer. Och om vi ska klara klimatmålen så måste städerna förnyas.

Stockholm tar nu upp kampen med städer som Köpenhamn och Amsterdam om att bli världsledande i klimatomställningen.
Och det är genom digitalisering och nya mobiltjänster som det ska hända.

Frågar man KTH-forskare Anna Kramers finns emellertid ingen ”killer app” som löser alla klimatproblem.

Till vardags undersöker hon hur städer kan utnyttja digitala lösningar för att uppnå hållbarhetsmål.
Och hon konstaterar att enbart ny teknik knappast gör en stad hållbar.

Strängare lagar kan ge snabbare resultat

– Digitaliseringen är bara en möjliggörare som kan liknas vid ett redskap, säger Anna Kramers.
– En hammare skapar inte automatiskt ett hus. Hammaren kan ju användas till vad som helst, och samma sak gäller digital teknik.

Hon framhåller att lagstiftning och styrmedel behöver ses över, och att det krävs policys och gemensamma standarder som bidrar till att nå hållbarhetsmålen.  

Här finns det mycket ny mark som måste brytas. Stadsplanerare har sällan tidigare jobbat med digitala applikationer, medan de som tar fram digitala applikationer har inte jobbat med samhällsplanering, enligt Anna Kramers.

Hon driver ett tvärvetenskapligt program (Mistra SAMS) för innovativa lösningar som främjar städers möjligheter att möta klimatmålen.

I Stockholm växer Norra Djurgårdsstaden fram som en ”hållbar stadsdel”, med klimatlösningar som ligger långt fram.

Svårt att ändra på människors livsstil

Anna Kramers medverkar i stadsdelsplaneringen för att se till att digital teknik blir en av miljölösningarna.

– I pressen blev medarbetare vid Östermalms stadsdelsförvaltning kallade för ”miljötalibaner” på grund av alla visioner och mål de hade för stadsdelen, berättar hon.

Deras idé var att ”det skall vara lätt att göra rätt”. Men i verkligheten är det ju inte möjligt att tvinga folk att använda tjänsterna…

Det är en svår uppgift att ändra på människors livsstil- och konsumtionsmönster, även i en helt ny stadsdel där det planeras för en hållbar livsstil från början.

Utmaningen är att ha kvar ett välfärdssamhälle och ändå reducera klimatpåverkan.
Det finns i huvudsak tre områden vi behöver ta tag i, menar Anna Kramers:
-minska bostadsytan
-dra ner på resandet
-minska konsumtionen.

I framtidens smarta stad behöver vi inte äga egna bilar.

anna kramers

Exempel på prylar som redan har reducerats eftersom de ersatts av digitala motsvarigheter i mobilen är kamera, nycklar, telefonsvarare, böcker, bank, cd-skivor och filmer.

Och i takt med att delningsekonomin vinner mark kan vi via appar låna gräsklippare, verktyg eller kläder av varandra i stället för att samla prylar på hög.

Vad behöver Stockholm fokusera på för att kunna ta täten i klimatomställningen?
– Ur ett klimatperspektiv bor vi för stort och konsumerar för mycket, säger Anna Kramers.

– Vi kan göra allra störst skillnad genom att minska fossilberoendet i transportsektorn. Vi bör minska efterfrågan på transporter, och optimera de transporter som görs.

Ska man bli klimatsmart måste man dra ner på resandet, och begränsa trafiken till förmån för kollektivtrafiken.

Samtidigt måste vi kunna utföra vardagliga aktiviteter, som att arbeta.
Det finns enligt Anna Kramers ”självklara resor att dra in på”, som kan ersättas av videokonferenser eller genom arbete hemifrån.

– Man kan också tänka sig att det framöver finns co-working-hubbar i förorten, liknande de som i dag finns i city, säger Anna Kramers.

– Genom satellitkontor kan en medarbetare i förorten vara medlem i en viss co-working-hub. En app berättar vid vilken hub det är mest optimalt att hålla ett affärsmöte, för att minska belastningen på infrastrukturen.

Stockholmarna kommer att bo allt trängre

– Kanske kan biblioteken i framtiden vara liknande hubbar med arbetsplatser som erbjuder videokonferensanläggning, bra printrar, kaffemaskiner och viss service som är alltför kostsam för att ha hemma…

– Kanske ordnas intressanta seminarier där, så att det blir som en andra arbetsplats. På det här viset skulle förorterna dessutom kunna bli mer levande.

I framtidens smarta stad behöver vi inte äga egna bilar. Behovet av nya vägar och parkeringsplatser skulle kunna minska drastiskt, säger Anna Kramers.

Stockholmarna kommer att bo allt trängre – alla kommer inte kunna ha en egen bil, säger Anna Kramers.
I stället kommer vi att erbjudas mobilitet som tjänst. Detta finns redan i Helsingfors, exempelvis genom en app som heter Whim.

– Resenärer abonnerar på kollektivtrafik, hyrbil, bilpoolsbil, självkörande bil, cykelpool och taxi i en slags blandning, för en viss avgift. Allt kopplas ihop av en app. Därigenom behöver du bara en inloggning och ett betalsätt för alla transporter, förklarar Anna Kramers.

Men hon höjer ett varningens finger för att det kan slå fel:
Personer som annars skulle resa kollektivt kanske i stället tar bil när trafiken plötsligt börjar flyta bättre, på grund av färre fordon på vägarna.

En del av resenärerna kommer genom systemet även att plötsligt få tillgång till bilar som de annars aldrig skulle haft råd med, vilket säkert lockar till mer bilkörning.
 
Hon ser också en fara i att resursstarka globala företag (exempelvis Google), som genom bland annat mobiltelefonerna har tillgång till information om vår livsstil, blir de som i praktiken dirigerar stadens trafik.
 
– De företagen har inte alltid stadens bästa för ögonen, utan kan välja att leda trafik dit vi inte vill ha den av miljöskäl. Och skulle folk åka taxi via Über i stället för att resa kollektivt så kommer det in för lite pengar till underhåll och utbyggnad av kollektivtrafiken, säger Anna Kramers.

Sena bussar får förtur i trafiken

Digitalisering pågår för fullt inom Stockholms olika strukturer – Stockholms stad driver en rad projekt för att göra staden smart via tekniken.

Där ingår exempelvis rörelsestyrd gatubelysning och smarta papperskorgar, som i realtid rapporterar när de behöver tömmas.

En viss trafikstyrning finns redan, där de blå innerstadsbussar som ligger mer än en minut efter tidtabellen automatiskt får förtur vid trafikljus.

Och på vissa vägsträckor kan bilister få information om restider i realtid, med hjälp av bluetooth- och wifi-signaler.
Även infrastrukturen för vatten- och elnät är idag smarta.

Att få stadsborna att ändra sitt beteende är fortsatt en av de största utmaningarna.

– Vanans makt är stor. Vi försvarar vår livsstil med näbbar och klor. Att börja agera mer klimatmedvetet handlar dels om nya vanor, men det måste också vara enkelt att göra rätt – helst enklare än vad det är att göra på det gamla sättet, säger Anna Kramers.