fakta

Kort om de nya studentbostäderna

Produktionen av de nya studentbostäderna på KTH Campus inleddes 2013. Samtliga bostäder kommer att vara klara för inflyttning under nästa år, 2018.

Sammanlagt elva nya byggnader rymmer studentbostäderna på KTH Campus i norra Stockholm.

Husen är byggda av fastighetsbolagen Elite Hotels, Akademiska Hus, Einar Mattsson och Byggvesta.

Även KTH:s campus i Kista och Södertälje har fått nybyggda bostäder för sina studenter.

Satsningen är en del av stadsutvecklingsprojektet Sthlm6000+. Projektet innebär att 6 000 studentbostäder ska byggas till 2017 – en ökning med 50 procent från tidigare antal studentbostäder i Stockholm.

Totalt 750 nya studentbostäder kommer att ge husrum åt minst tusen studenter på KTH. Inflyttning sker successivt och samtliga bostäder kommer att vara klara för inflyttning under nästa år, 2018.

Storsatsningen är avgörande för universitetets möjligheter att ta emot internationella studenter, och väntas väcka nytt liv i universitetsområdet.

Högklassiga utbildningar är inte det enda som krävs för att Stockholm ska stå sig i konkurrensen från andra universitetsstäder i Sverige och världen. Bostadsmöjligheter för studenter och forskare måste också finnas.

– Behovet av studentbostäder är fortsatt mycket stort och alla satsningar som försöker råda bot på bristen är bra, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson.

– För KTH:s del, och för Stockholm som kunskapsregion, är det av avgörande betydelse för att göra vår utbildning och vår forskning än mer attraktiv på den internationella arenan.


Av KTH:s omkring 15 000 studenter och doktorander kommer 3 000 från andra länder än Sverige.
Trycket är hårt på att förse dem med bostäder i någorlunda anslutning till studentområdet.

Maria Granath, fastighetschef på KTH:s Miljö- och byggnadsavdelning, räknar med att det i första hand är de internationella studenterna och forskarna som kommer att erbjudas boende i de nya husen.

– De nya bostäderna kommer att sätta en helt ny prägel på universitetskvarteren. Äntligen bor det studenter på campus, säger hon.

Bild från nya studentbostäderna i Live-In Lab. Foto: Håkan Lindgren

Sedan tidigare förfogar KTH över drygt tusen studentbostäder utspridda över stan, en del så långt borta som Nynäshamn, och KTH har knappt haft några studentbostäder i närheten av campus.

– Med uppemot tusen bosatta studenter och forskare kommer det finnas liv på campus även efter arbetsdagens slut. Det ska bli väldigt intressant att se vad det gör för området, säger Maria Granath.

Med människor som rör sig i området under flera tider på dygnet tror hon att KTH kommer att upplevas som en tryggare miljö även på kvällarna. Bostäderna kan också skapa nya behov av service i form av butiker, restauranger och infrastruktur.


– Det är inte givet att 1 000 nyinflyttade personer räcker för att det ska vara lönsamt att öppna en ny livsmedelsbutik, men det skulle till exempel kunna leda till nya uppsamlingsplatser för internetbutikerna som kör ut mat.

Det är inte bara på KTH:s universitetsområden som det byggs nya studentbostäder.
I hela Stockholm pågår sedan några år tillbaka en omfattande satsning på nya studentlägenheter.

År 2013, efter åratal av skriande behov – Stockholms 80 000 studenter konkurrerade då om 12 500 bostäder – tog regeringen beslutet att bygga 6 000 nya studentlägenheter i stan fram till 2017.

Korridor-bild från studentbostäderna i Live-In Lab. Foto: Håkan Lindgren

Nybyggena på KTH är en del i det projektet, som föregicks av påtryckningar från både lärosäten och studentorganisationer i Stockholmsområdet.

¬– Stockholm stärks av sina högskolor med högklassiga forskare som är med och bidrar till samhällets utveckling. Men för att kunna konkurrera med andra universitetsstäder krävs att vi kan erbjuda någonstans att bo, säger Maria Granath.

KTH:s nya studentlägenheter utgörs av ettor, tvåor och treor. Månadshyran är cirka 6 000 kronor för en etta och 9000 kronor för en tvåa eller trea.


Många av lägenheterna går att hyra genom så kallade kompiskontrakt, där två boende kan ha ett gemensamt åtagande gentemot hyresvärden.

– Det är en svår utmaning att bygga hälsosamt, hållbart och med hög kvalitet för en månadshyra som en student har råd med, säger Maria Granath.
– Bostäder som är tänkta att delas av flera personer är ekonomiska, både för byggare och för boende.

Entré till studentbostäder i Live-In Lab. Foto: Håkan Lindgren

Den som har besökt KTH:s campus, som i år firar 100 år, vet att ståtliga tegelbyggnader från tidigt 1900-tal samsas med nyare byggnader, som omsorgsfullt har utformats för att passa in i den speciella miljön.

Även för studentboendena har KTH ställt krav på att arkitekturen ska passa in i området i övrigt. Bostäderna är byggda med stort fokus på sociala ytor, och med strävan att göra ett så litet avtryck som möjligt på miljön.

Interviör i en av de nya studentbostäderna i Live-In Lab. Foto: Håkan Lindgren

En del av husen är så kallade plusenergihus, byggda för att producera mer energi än vad de gör av med. Här finns även nya lounger, torg och gemensamma ytor för social samvaro.

– När KTH beställer byggnader för vår utbildnings- och forskningsverksamhet är kraven högsta möjliga miljöprestanda, säger Maria Granath.
– Vi kan inte ställa samma krav på bostadsfastighetsbyggen, men vi har varit tydliga med vad vi har för förväntningar på kvalitet och miljöpåverkan.

KTH skulle inte vara KTH om det inte också byggdes in möjligheter till forskning i bostadssatsningen.
I en av fastigheterna finns därför Live-In Lab, en boendeyta på 150 kvadratmeter där olika boendetyper kan byggas upp och forskas på.

Sensorer som känner av allergener i luften, flyttbara väggar och varmvattenenergiåtervinning i duschar är några av testprojekten.
Här kan forskare och företag prova nya tekniker och idéer kring boendemiljön.

– Det känns roligt att man drar nytta av kompetensen hos KTH:s studenter och forskare för att skapa bättre boenden i framtiden, säger Maria Granath.