En av EU:s största forskningssatsningar någonsin, Human Brain Project, ska ge oss hjärnans förmågor ”på burk”. Målet är att samla all tillgänglig kunskap om den mänskliga hjärnan för att kunna skapa en modell som simulerar helheten i en superdator. Allt från generna, via molekylerna som bygger upp våra hjärnceller, till de strukturer som styr vårt beteende.

– Det är naturligtvis en oerhört komplex uppgift, som kräver stora framsteg, både när det gäller hårdvara och metoder för att programmera nästa generations superdatorer, säger Anders Lansner, professor vid KTH CSC-skolan, som är en av tre forskare från KTH som är involverade i projektet.

Han har sedan 1980-talet arbetat med att bygga modeller över hjärnan. Steg för steg har forskningen tagit sig från modeller över enskilda nervceller, till dagens mål att år 2023 ha en Anders Landsner. komplett simulering av hjärnan klar.

– Satsningen på Human Brain Project kommer i rätt tid för att vi ska lyckas. Och även om tio år kan tyckas vara en kort tid så har väldigt mycket hänt om du ser tillbaka tio år i tiden, säger han.

Till de främsta vinsterna av projektet hör helt nya sätt att utveckla läkemedel mot sjukdomar som drabbar hjärnan, till exempel Alzheimers, Parkinson och olika former av schizofreni. Men här ryms också framsteg som kan komma att revolutionera våra datorer, menar Anders Lansner. Nya datorsystem som efterliknar hjärnans sätt att hantera och behandla information.

– Om tio år kommer vi troligen att kunna skapa en dator lika smart som en råtta, som ryms i en pizzakartong på ditt skrivbord.

Även om råttan inte står så högt på samhällsstegen, skulle kapaciteten hos en råtthjärna, betyda oerhört mycket mer kompetenta robotar än dagens.

– Vi kommer att se stora framsteg där robotar, och andra seende system, kommer att kunna tolka vad de ser, reagera på olika situationer och även lära sig av omvärlden och gjorda erfarenheter, säger Anders Lansner.

Human Brain Project innebär en stark utveckling inom en rad olika ict-områden. Allt från hårdvaran i våra superdatorer till nya sätt att modellera och programmera dem.

– Bland de nya sätten att programmera finns olika former av belöningssystem, där vi lär upp maskinerna genom att belöna dem när de gör rätt, och bestraffa dem när de gör fel, säger han. Programmeringsmetoder som liknar de sätt som vi människor lär oss. Och Human Brain Project handlar till största delen om att utveckla metoder som tar ict-området framåt, menar Lansner.

– Här använder vi oss av resultat som redan finns, och utför därför inga nya experiment, varken på djur eller på människor, betonar han.

Även om projektet inte ska utveckla en artificiell intelligens hörs kritiker måla upp domedagsscenarier av utvecklingen. Anders Lansner menar att vi ska ta kritiken på allvar och att vi redan idag bör tala om vilka regleringar som kan behövs av de allt mer intelligenta systemen.

– När framtidens datorer i sitt tänkande liknar djur eller människors kommer det att kunna få väldiga konsekvenser för samhället, säger han.

På vita duken har vi redan sett filmer som Terminator och Matrix, där smarta maskiner vänder sina förmågor mot människan. Även om en sådan verklighet skulle ligga mycket långt fram i tiden, så menar Lansner att utvecklingen i sig är möjlig.

– Jag ser inte riktigt några begränsningar för att vår kunskap inte ska kunna ta oss dit. Därför behövs det regleringar, och att vi diskuterar mer kring hur de kan se ut. Det är inte tekniken i sig vi behöver oroa oss för utan människans tillämpningar av den, säger Anders Lansner.

Human Brain Project rymmer Europas främsta forskare inom neurovetenskap, medicin och datavetenskap – men även etiker och filosofer.

– De etiska frågeställningarna utreds i ett särskilt delprojekt inom Human Brain Project, bland annat under ledning av forskare från Uppsala, säger han.

Utvecklingen av området måste också inbegripa mer strömsnåla datorer, där dagens energikrävande datorhallar kan bli ett minne blott. – Ambitionen är att bygga hårdvaror som exekverar 1000 gånger snabbare än dagens generella datorer, men som samtidigt drar betydligt mindre mängd ström. Här kommer stokastiska (slumpmässiga, reds anm) beräkningar bli en viktig del av att skapa mer energisnåla system.

Human Brain Project är ett av flaggskeppsprojekten inom EU med det uttalade målet att ge den europeiska gemenskapen ett försprång framför resten av världen.

– Det är ingen tvekan om att detta kommer att betyda mycket för Europa. Det bevisas inte minst av att den amerikanska presidenten sjösatte en liknande kartläggning av hjärnan strax efter EU:s, säger Anders Lansner.