fakta

Så fungerar provtagningen

1. Patienten tar själv ett enkelt stick i fingret.

2. Patienten klämmer fram en droppe blod och lägger över den på provtagningskortet.

3. I provtagningskortet finns en mikrokanal (kapillär) som suger in blodet. Kapillären gör det möjligt att avgränsa en exakt mängd blod som fångas in.

4. Blodet torkar in på ett papperssubstrat i kortet.

5. Patienten lägger provtagningskortet i ett kuvert och skickar vidare till labb eller vårdcentral.

fakta

Capitainers historia

Capitainers historia börjar runt 2011, då professor Olof Beck på farmakologiska laboratoriet vid Karolinska Institutet ville förenkla processen för patienterna som lämnade prov för läkemedelsbestämningar.

Olof Beck ville undersöka om man kunde hitta sätt att undvika att patienten behövde uppsöka en provtagningscentral eller få hembesök.

– För fem år sedan ringde Olof upp mig eftersom jag hade forskat mycket kring mikrosystemteknik och frågade om jag var intresserad att inleda ett samarbete, berättar Niclas Roxhed.


Så blev det
, och Capitainer har nu växt från ett forskningsprojekt till ett startup-företag med fem personer. Förutom Niclas Roxhed och Olof Beck finns nu en heltidsanställd VD med stor erfarenhet från läkemedelsbranschen, Peter Bräutigam, i företaget.
Dessutom ingår Göran Stemme, professor i mikro- och nanosystem vid KTH, samt KTH-doktoranden Gabriel Lenk som gjort de mesta av det praktiska arbetet med provtagningskortet.
– Och under året planerar vi att anställa ytterligare tre eller fyra medarbetare, säger Niclas Roxhed.
Han berättar att det definitiva genombrottet för Capitainer kom för några år sedan.
– Jag, Göran och Gabriel hade suttit och spånat, och kommit på idén med ett upplösningsbart membranskikt i ett lager ovanför DBS-papperet.
– Det skulle fungera ungefär som den upplösningsbara plasten kring diskmaskin-tabletter. Det var den enkla tekniska lösningen vi letat efter, och som skulle göra det möjligt att framställa i stora volymer till en låg kostnad.
– Ett annat starkt minne är när jag och Peter Bräutigam var på en läkemedelsmässa i USA i augusti 2016, för att visa upp prototyper. När vi stod och diskuterade med en besökare i montern sa han plötsligt: "Vi har en kund som behöver precis en sådan här lösning." Det visade sig vara vice VD:n för ett av USA:s största labbföretag. Då förstod vi att den här produkten är väldigt viktig för väldigt många.

Hjärtpatienten Sigvard sitter hemma i köket och förbereder ett blodprov på sig själv. Efter hjärtattacken för ett halvår sedan behandlas han med den blodförtunnande medicinen Waran för att minska risken för återfall.

Ett problem med Waran är att doseringen är väldigt individuell och även kan variera gällande en och samma patient. Personer som går på Waran behöver därför kontinuerligt mäta koncentrationen av läkemedel i blodet.

Men Sigvard, som har ett provtagningskort med tekniken som har utvecklats på KTH och KI slipper att ränna till vårdcentralen titt som tätt.

Capitainers provtagningskort består av en vätskebehållare för mikroflöden. Kortet ser till att mängden blod blir exakt 15 mikroliter. Det betyder att mycket exakta analyser kan göras av exempelvis koncentrationen av ett visst läkemedel i kroppen.

Han tar ett enkelt stick i fingret, klämmer fram en blodsdroppe och trycker dit den på provtagningskortet. Sedan lägger han helt enkelt kortet i brevlådan och skickar den till vårdcentralens labb.

”Sigvard” är ännu bara ett exempel i teorin, och provtagningskortet finns ännu inte ute på marknaden. Men redan till hösten siktar startupföretaget Capitainer på att lansera en första version av provtagningskortet.

– Vår vision är att det här snart ska vara en del av den vanliga sjukvården, säger Niclas Roxhed, lektor i mikro- och nanosystemteknik på KTH och styrelseordförande i Capitainer.

Capitainer bygger på samma DBS-teknik (dried blood spot) som de PKU-tester som använts i Sverige sedan 1960-talet, där nyfödda får ett stick i hälen och blodet sugs upp på ett papper.

Doktoranden Gabriel Lenk är medgrundare till Capitainer och varvar sin tid mellan KTH och att testa provtagningskortet på farmakologiska laboratoriet på Karolinska Institutet.

Men Capitainer har tagit metoden ett steg längre, genom att provtagningskortet innehåller en mikrokanal som exakt mäter upp rätt volym blod.

Mikrokanalen gör det möjligt att genomföra betydligt fler exakta analyser av blodet jämfört med dagens konventionella tester.

– Det här är ett teknikskifte inom blodprov. Med den här tekniken kan vi mäta läkemedelskoncentrationer i extremt små volymer, som i en enskild bloddroppe, säger Niclas Roxhed.

I ett första steg kommer tekniken att kunna användas inom sjukvården, till exempel för uppföljning av transplantationer, och för behandling av patienter med epilepsi och cancermedicinering.

Professor Olof Beck på farmakologiska laboratoriet vid Karolinska Institutet och KTH-doktoranden Gabriel Lenk är medgrundare till Capitainer.

– Vi har också mött ett stort intresse från läkemedelsföretag som vill använda den här kostnadseffektiva metoden för provtagning vid tester av nya läkemedel.

Eftersom människans genomsnittsålder ökar, och avancerad och skräddarsydd medicinering kommer att bli allt vanligare, ökar också behovet av exakta provtagningar.
– Det gör att vi ser en stor exportmarknad för vår produkt, säger Niclas Roxhed.

Capitainers forskning har fått stöd och finansiering av Vinnova, Stockholms läns landsting och KTH Innovation, och blev i oktober 2016 en av vinnarna i KTH:s nya acceleratorprogram för entreprenörer: ”Bicky Chakraborty Entrepreneur program”.

– Det här är ett teknikskifte inom blodprov. Med den här tekniken kan vi mäta läkemedelskoncentrationer i extremt små volymer, som i en enskild blodsdroppe.

niclas roxhed

Dessutom blev Capitainer under 2016 utsett till bästa nordiska startup vid ett evenemang i Silicon Valley.
– Att få den typen av erkännanden är viktigt och en kvalitetsstämpel att vi är på rätt väg.

Just nu befinner sig Niclas Roxhed på MIT i Boston, som gästforskare i professor Bob Langers forskargrupp. Langer är en av världens främsta forskare inom medicinteknik, och nämns ofta i spekulationer kring Nobelpriset. Han är också hedersdoktor vid Karolinska Institutet.

– Det är en fantastiskt inspirerande miljö, säger Niclas Roxhed. MIT suger åt sig folk från hela världen. Man känner verkligen i väggarna att det är världens främsta tekniska universitet. Det finns en innovationsanda och fokus på nyttan inom forskningen – på att uppfylla behov på marknaden.
– Den atmosfären kommer jag att försöka ta mig när jag kommer tillbaka till KTH på höstterminen 2017.

Capitainers första produkt ska ut på marknaden under hösten, och forskarna har redan siktet inställt på nästa steg i utvecklingen av provtagningskortet.

Tanken är att företagets nyutvecklade provtagningskort, som separerar plasma, ska kunna ersätta dagens konventionella medicinteknik där provrör centrifugeras för att man ska få fram blodplasman.

– På det nya sättet kan vi även få fram blodplasmafläckar som är exakt volymbestämda, vilket öppnar för en mängd nya typer av analyser.