Om den pågående trenden att äldre människor i allt högre grad fortsätter att bo kvar hemma i stället för att flytta till vårdhem står fast – så som Tore Larsson, professor vid kths centrum för hälsa och byggande, anser – då kommer rollatorn att vara central. Dels måste hemmen, alltså boytan, vara sådan att en rollator får plats och kan användas. Dels vill man utveckla nya typer av rollatorer.

Man måste sluta betrakta äldre som mindre vetande.

En sådan, som redan finns, har en inbyggd lyftfunktion. Det betyder att den mellan hjulen, som en tvärslå, har en kuddförsedd platta som är stadig nog att ligga på. Om personen som går med rollatorn faller omkull kan vederbörande ofta dra sig upp på den nämnda plattan. Denna har en lyftfunktion som kan fjärrstyras. Personen som fallit kan med rollatorns hjälp resas upp.

En annan rollator som presenterades redan för tre år sedan har kameraöga med bildtelefon och styrdator, manövrerad över internet.
Ett spännande projekt handlar om att ta fram en segway-rollator. En Segway – begreppet är egentligen namnet på ett företag, men har kommit att bli synonymt med företeelsen – är ett slags självbalanserande tvåhjuligt fordon. När föraren lutar sig fram rör den sig framåt. Om föraren lutar sig bakåt saktar fordonet in, eller stannar.   

– Det här tycker jag är ett väldigt spännande projekt där jag känner personligt engagemang. Projektet finansieras med stöd från Center for Technology in Medicine and Health, säger Tore Larsson. 

Ett annat område som Tore Larsson anser är centralt i utvecklingen av teknik för äldre är bildtelefonen i olika former.

– Bildtelefonen som vårdteknik kan ha en rad varierande funktioner. Väsentlig information kan visas i realtid samtidigt som ett samtal med en läkare eller sjuksköterska pågår. Dessutom finns den sociala funktionen, som kanske är den viktigaste. Vad gäller vården ges en människa möjlighet att prata med en person – en läkare eller annan vårdare – och inte bara en anonym röst i telefonen. Men personen kan också med hjälp av bildtelefonen ha mer personlig kontakt med släkt och vänner. Det är mycket värdefullt, säger Tore Larsson.

Mobiltelefonen är en produkt där utvecklingsmöjligheterna är stora, menar Tore Larsson. Dock måste, säger han, äldre sluta betraktas som mindre vetande.

– Det är nonsens att äldre alltid måste ha en så enkel telefon som möjligt med jättestora knappar. Äldre är inte idioter. De mycket väl använda avancerad teknik, även om det kan variera i vilken grad. 

En mobiltelefon kan exempelvis utrustas med funktioner kopplade till kameror som används i framtidens hem. Förutom att kameror placerade i en lägenhet kan vara monitoriserande, kan en kamera sitta placerad ovanpå ytterdörren. När någon ringer på kan den som bor där se på mobilen vem det är, samt öppna dörren med densamma. 

– Sen är det närmast skandalöst att människor inte har tillgång till sina egna medicinska journaler i mobilen. Att ens egen journal ska vara ens egen handling och inte tillhöra en vårdinrättning, det borde vara självklart. Men frånsett den principiella aspekten finns det oerhört konkreta praktiska effekter av att man har journalen i mobilen: om en person råkar ut för en olycka kan vårdpersonal få omedelbar tillgång till dennes medicinska historia, vilken säkerligen kan rädda många liv, säger Tore Larsson. 

Därutöver kan gps för dementa vara väldigt nyttigt, även om sådana kan vara förenade med en viss integritetsproblematik. 

– Det är en diskussion man får ta. Om 10–15 dementa per år går vilse, och fyra av dem dör, är det då inte bättre att trots allt ha ett system?

Överhuvudtaget anser Tore Larsson att kontrollsystem kan vara en nyckel till att skapa en bättre framtid för äldre. 

– Tänk om vi hade en omsorg som präglades av samma säkerhet som trafikflyget. Jag tycker att det är så vi kan bedriva vård. Med ett vård­ledartorn i mitten, med ett system så säkert att få eller inga misstag tillåts, säger han.