Det finns ingen absolut sanning när det gäller ljus.

Jan Ejhed
 
 

Det är en filosofi med människan i centrum. Ljusdesign handlar om att se till både visuella, emotionella och biologiska aspekter i jakten på det perfekta ljuset, säger Jan Ejhed, professor i ljusdesign.

Just den här dagen strålar solen in genom fönstren på Ljuslaboratoriet i Skolan för teknik och hälsa i Haninge.

I sitt yrke som arkitekt har Jan Ejhed märkt hur synen på ljus förändrats över tid. På 1960- och 70-talen handlade ljus bara om tekniken och det räknades lux och lumen. Ökade man luxtalet blev det en bättre belysning.

Men enligt dagens forskare är det inte fullt så enkelt. Det är inte kvantitet eller styrka hos ljuset som är avgörande, utan i dag talar man om kvaliteten hos ljuset – kvalitet som skapar effektivitet arbets- hälso- och energimässigt sett.

Omgivningen, den personliga upplevelsen och ett antal andra variabler har stor betydelse. Är det ett stort eller litet rum som ska belysas? Är det en svart eller vit vägg där ljuset ska fungera?

– Det finns ingen absolut sanning när det gäller ljus, konstaterar Jan Ejhed och berättar om när han en gång av många skulle bygga kontor.

Planering av ljuset var bra och mätningar visade att nivån på ljuset var fullgod, men ändå fick han klagomål. En kvinna tyckte att hon aldrig haft så dåligt ljus på sin arbetsplats någonsin.

– Jag blev väldigt förvånad tills det visade sig att hon kände sig bortskuffad, eftersom alla unga chefer satt vid fönstren. Det fick mig att förstå vidden av ljusets betydelse.

I takt med att ljuskällorna utvecklats från Edisons glödlampa, via de av många utskällda lysrören till halogenlamporna och de nobelprisade led-lamporna, har också styrningen av ljuset utvecklats.

Med styrningens hjälp kan ljuset över en vägbana anpassas efter om det kommer några trafikanter.

– Här finns en enorm potential, inte minst för att spara energi, säger Jan Ejhed.

Ett annat projekt som medarbetarna jobbar med på Ljuslaboratoriet är på Djurgården, där de har byggt upp solcellsdriven belysning på gång- och cykelvägar.

Grundtanken är att lysa upp när och där det behövs – inte annars. Ungefär som mannen som går och letar efter sina tappade nycklar endast under gatlyktans sken, eftersom det ju bara är där han ser något.

I ljussalen i Haninge får vi ett smakprov på diverse typer av ljus, tio nyanser av vitt ljus till exempel, och en lektion i basal, men svårfångad, ljuskunskap. Genom att låta en gigantisk lampa agera sol kan vi med solurets hjälp se hur ljuset slår på en modell av en husfasad vid ett visst datum och klockslag. Detta för att ta tillvara dagsljuset i byggnads- och stadsplanering.

– Alla talar om dagsljus i dag. Det är trenden – inte konstigt, med tanke möjligheten att spara energi, dagsljusets påverkan på vår hälsa och att det är en mycket bra ljuskälla, säger Federico Favero, föreståndare för Ljuslaboratoriet.

Han har i sin forskning fokuserat på just dagsljusets påverkan på hur vi mår och vårt behov av en dygnsrytm med växlingar och variationer i ljus och mörker.

Många av hans experiment görs i Ljuslaboratoriets studio för att mäta hur människor reagerar på artificiellt respektive naturligt ljus och relationen dem emellan.

4 DETALJER

1. Ett solur är användbart för att se hur solljuset flyttar sig under dagen.

2. Ögat ser olika saker beroende på hur belysningen ligger.

3. Beroende på vilket vitt ljus man väljer ser det belysta väldigt olika ut.

4. I studion utan tak mäts och uppskattas dagsljuset i olika varianter.

I studion består ena väggen av ett gigantiskt fönster och taket kan hissas upp för att få in maximalt med ljus. Genom att täcka för ljuset på olika sätt går det att variera, experimentera och laborera med olika typer av ljus, rummets skepnad och upplevelsen av ljuset.

– Dynamiken och förändringen i ljuset är en kvalitet i sig och detta är mycket viktigt för att kunna skapa ett samspel mellan dagljus och goda ljusförhållanden på artificiell väg, säger Federico Favero.

Människans och alla biologiska varelsers behov av ljus gör sig särskilt påmint när dagarna blir kortare och vintermörkret kommer krypande. Vissa blir deppiga och håglösa. Dagljuset påverkar också bland annat sömnhormonet melatonin och stresshormonet kortisol. Det gör att vi vet när sömntåget går och det är dags att sova.

– Å ena sidan ökar vi ljuset den mörka årstiden, å andra sidan är det ju naturligt att dra ner på takten då, men det gör vi ju inte, säger Jan Ejhed, som får medhåll av Federico Favero.

Han tror att en anledning till att människor i dag drabbas av olika stressjukdomar är att de inte kan anpassa sig efter befintligt ljus. Med ljus överallt dygnet runt, framförallt i städerna, trollas dygnsrytmen bort.

– Man ska inte underskatta människans behov av att få se en stjärnhimmel då och då.

Men kanske kan LED-belysning, Light Emitting Diod, bli ett svar även på detta eftersom den till skillnad från andra typer av artificiella ljuskällor fungerar vid väldigt låga effekter av elektricitet. LED drivs med likström och inte med växelström vilket också förenklar driften. Exempelvis solpaneler och batterier drivs ju av likström.

I dag finns LED, lysdioder, i stort sett överallt: från mobiler och datorskärmar till gatubelysning och trafiksignaler. Fördelarna är många, enligt Jan Ejhed:

  1. Flexibel ljuskvalitet – led har ingen specifik ljuskvalitet, utan tekniken tillåter nästan obegränsat att vi bestämmer vilka egenskaper ljuset ska ha i olika situationer.
  2. Energisnål, och passar att drivas med förnyelsebar energi från solceller och vindkraft.
  3. Miljövänlig – inga miljöfarliga ämnen eller komponenter, energieffektiva, hållbara.

Vad säger du om årets Nobelpris i fysik?

– Fantastiskt! Det visar att ljusteknik är ett högteknologiskt ämne som för Sverige är värt att satsa på för framtiden, säger Jan Ejhed och tillägger:

– Nobelpriset är en injektion för unga forskare att utveckla ämnet, möjligheterna är enorma och vi har alla förutsättningar att ta en ledande position.

Liten  ljusskola
  • Effekt mäts i watt och anger den energi ljuskällan använder per ljusenhet.
  • Ljusflöde mäts i lumen och visar vilket ljusflöde en lampa har.
  • Färgtemperatur mäts i Kelvin och anger olika ljusfärger som kan vara varmvita, kallvita och vita.
  • Belysningsstyrka mäts i lumen/m2, ett mått på hur mycket ljus som faller på en viss yta.
FAKTA
  • Ljuslaboratoriet grundades år 2000 för att bedriva forskning och utbildning inom ljus och arkitektonisk ljusdesign.
  • Ljuslaboratoriet anses vara en av de fem främsta utbildningarna på mastersnivå inom detta område i världen. Forskning och utbildning värnar ett tvärvetenskapligt perspektiv.
  • Från och med januari nästa år kommer Ljuslaboratoriet tillhöra ABE-skolan och laboratoriet ska flytta till KTH:s campus vid Valhallavägen i Stockholm senast 2016.
  • År 2015 har FN utsett till det internationella ljusåret för att bland annat synliggöra ljusets betydelse för hälsan.
KURIOSA
Skotofobi eller mörkerrädsla uppstår när ljuset avtar eller upphör, och är vanligast hos barn i en viss ålder, men kan även förkomma bland vuxna. En anledning är, enligt Jan Ejhed, att när man sitter i ett mörkt rum ökar möjligheten att fantasin skenar iväg då det inte finns något ljus som distraherar och lyser upp rummet.